2.6 Brännmark och Sävdal
av Börje Öhman

Bokmärke:
Sävdal

Brännmark
År 1829 ansökte Johan Andersson i "Mandjerfs Selsmark" att få anlägga ett nytt kronohemman i Brännmark. Kronolänsman C. N. Laestadius förordnades att syna och beskriva lägenheterna samt undersöka om dessa var odisponerade och användbara, vilket skedde, varefter syneinstrumentet skulle inlämnas till landshövdingeämbetet. Medhjälpliga vid syneförrättningen voro nämndemännen Daniel Danielsson från Öjebyn och Jon Mattsson från Byn. Bostadsstället, åkerjorden och ängeslägenheterna bedömdes kunna tåla att skattläggas till 3/16 mantal, men med hänsyn tagen till lappmarksgränsens närhet föreslogs trettio frihetsår, d.v.s. till år 1859.
Johan Andersson blev anmodad att odla, bebygga och iståndsätta nybygget de trenne första frihetsåren med minst femtio sommardagsverken årligen. Skulle han inom tvenne år inte ha påbörjat sagda arbete, så riskerade han att skiljas från nybygget och att även bli återbetalningsskyldig eventuellt erhållet spannmålsunderstöd, antingen in natura eller efter markegångspris.
Denne förste nybyggare i Brännmark var född 1805 27/12 som son till bonden Anders Jonsson i Manjärv och därmed också sonson till den Jon Andersson i samma by som år 1794 lät utsyna Storforsens krononybygge.
Hur länge Johan Andersson blev kvar på sitt nybygge vet vi ej. I 1830-39 års husförhörslängd står han skriven som krononybyggare i Brännmark och som dräng tjänade yngste brodern Samuel Andersson. Dessutom finnes Martin Emanuel Lundstedt med sin familj antecknade som inneboende hos Johan.
Ännu i 1840-51 års husförhörslängd finns Johan kvar i Brännmark. Han har nu bildat familj och år 1843 gift sig med Brita Kristina Larsdotter, f 1821 i Arvidsjaur socken. I familjen fanns också sönerna Johannes, f 1842 21/10, och Nils Gustaf, f 1844 29/6, och som inhysespersoner finner vi den förut nämnde Lundstedt med sin familj. Se karta från 1843
Någon gång omkring år 1850 förvärvade rådmannen H.G.Falck i Piteå och drängen Daniel Danielsson (Lund) i Manjärv, halva besittningsrätten vardera i Brännmarks krononybygge, utav förre innehavaren Johan Andersson. Den 31 december 1851 hade lagaståndstiden utgått utan att något klander försports, varför åboförändringen fick laga kraft. Häradsrätten hade dock förklarat att nybygget inte kunde tåla klyvning mellan tvenne åbor, varför de gemensamt blev ägare till detsamma. De ålades också att väl odla, bebygga och vidmakthålla samt skyndsamt avhjälpa de vid synetillfället i september år 1851 anmärkta bristfälligheterna, för vilket arbete skulle behövas minst femtio sommardagsverken, annars skulle besittningsrätten gå förlorad.
I samband med avvittringen i Piteå socken år 1861, får vi veta att nybygget år 1853 åsatts ett nytt och något mindre skattetal om 5/32 mantal. Orsaken härtill var troligen att söka i det faktum att man hade förlorat den skogs- och röjningstrakt, som från bostaden räknat sträckte sig västerut efter övre och nedre Pansikån samt Piteälven till västra ändan av Bredselsmyran. I utbyte hade man fått en i norr belägen skogstrakt som mest bestod av berg och oduglig mark. De båda nybyggarna, Falck och Lundh, önskade dock återfå sin gamla mark, även om det skulle medföra en återgång till det gamla och högre skattetalet. Huruvida de erhöll någon ändring härvidlag är oklart, klart är emellertid att de år 1856 begjorde förlängning av frihetstiden med ytterligare femton år. Kanske var det nybyggets försämrade utkomstvillkor som låg bakom denna begäran.
Falck var aldrig själv handgripligen verksam i Brännmark, han utsåg den tidigare omtalade Martin Emanuel Lundstedt, f 1805 25/2 i Skellefteå, till arrendator. Daniel Danielsson Lundh kom således att bruka Brännmark gemensamt med Lundstedt, vilken sedemera förvärvade delar av nybygget. Hur stor del detta förvärv omfattade vet vi inte.
År 1831 blev Lundstedt dömd till fyrtio par spöstraff på grund av en begången häststöld. Straffet skulle utdelas på kyrkbacken i Öjebyn, vilket innebar att han till fots skulle vandra de ca åtta milen till bestraffningsplatsen, samt efter avtjänat straff åter tillryggalägga samma väg hem. Vi vet inte varför han frestades att stjäla hästen. Förmodligen rörde det sig om en på skogen lössläppt sådan, vilka ibland kunde färdas avsevärda sträckor under sommarmånaderna. Emellertid förbereddes avtjänandet av straffet på så sätt att hustrun varje dag, tre veckor innan han skulle slita spö, insmorde mannens rygg med fett för att huden skulle bli tålig. Det berättas att han hade sagt till de som verkställde bestraffningen, att de var dåliga på att slå eftersom han inte kände sig knäckt därav. Dessutom berättas det att han inköpte en säck salt, vägandes 90 - 100 kg, innan hemfärden anträddes. Detta för att meningsfullt utnyttja den långa resan. Bärande på denna säck vandrade han så hem.
Lundstedt var gift med Catharina Margaretha Matsdotter, f 1806 i Muskus. I familjen fanns endast barnen Johan Emanuel, f 1830 30/10, och Sara Margaretha, f 1844 22/10. Sonen sägs någon tid ha varit bosatt vid östra sidan av Storforsen, vilket man ännu kan se spår av idag. År 1872 flyttade han åter till Brännmark för att sedan år 1876 bosätta sig i Vitberget, väster om sockengränsen, där han i två äktenskap blev far till nio barn. En av hans söner, August, tog sig namnet Lundgren och bosatte sig i trakten av Södra Storfors. Johan Emanuels syster, Sara Margaretha, blev gift med Abraham Granström från Brännträsk. Dessa makar tog över hemmanet i Brännmark efter Lundstedts död år 1875.
Förmodligen var ekonomin dålig i det Lundstedtska och senare det Granströmska hemmet, ty skuldsedlar och inteckningar gjorde sig påminda. Handelsmän som levererat förnödenheter till nybyggarna hade för vana att låta göra inteckningar i fast egendom när kontanter ej kunde framskaffas, och när dessa inte kunde lösas togs nybygget eller hemmanet av fordringsägaren. Handelsmannen Johan Öberg i Byn lär enligt vad som berättats, löst Granström från sina skulder på liknande sätt. En kagge brännvin och ett par skinnbyxor blev extra förplägnad. Abraham och Sara flyttade därefter till Manjärv samt senare till Bäckås, där de uppodlade ett nybygge. Johan Öbergs son Per Evald, blev härefter någon gång i slutet av 1870-talet ny ägare till denna del av Brännmark. Dennes dotter Agda, blev gift med Hjalmar Nilsson. Sonen Johan och dotter Anna övertog hemstället efter faderns död. Familjen Öberg i Brännmark
Den andra delen av Brännmark disponerades som tidigare nämnts av Daniel Danielsson Lundh, f 1815 16/5, vilken år 1844 gift sig med Catharina Magdalena Nilsdotter, f 1824 22/9 som dotter till Nils Berglund i Storfors-Åträsk. En bror till Daniel, Olof Danielsson Lundh, som senare skulle flytta till Bredsel, var under åren 1849-56 dräng hos Daniel. I äktenskapet mellan Daniel Danielsson och Catharina Magdalena föddes följande barn:

Catharina Margaretha f 1844 17/8, gift med Anders Lundberg i Storidan
Lars Erik f 1847 11/11
Gustaf f 1849 22/11, gift med K M Andersdotter i Brännträsk
Magdalena Erika f 1852 12/7, gift tvenne gånger (första gången med Fredrik Westerlund från Manjärv år 1875, andra gången med Fredrik Oskar Åman från Manjärv år 1895)
Maria Lovisa f 1855 20/5, gift med Johan Sundman
Anna Sofia f 1857 2/2, gift med Carl Olof Öhman från Bäckdal
Olof Fredrik f 1860 2/6, gift med Sara Greta Johansdotter i Brännträsk
Brita Lisa f 1863 12/1, gift med August Åhman i Manjärv

Sönerna Gustav och Olof Fredrik samt dottern Anna Sofia fick dela på hemmanet. Gustav övertog hemstället och Olof Fredrik och Anna Sofia, söm var gift med Carl Öhman, bosatte sig längre västerut. Olof Fredrik avled efter endast femton månaders äktenskap, varvid hustrun gifte om sig med Anders Backman från Brännträsk. Kort tid därefter avled hustrun och Backman gifte om sig med Lovisa Elisabeth Boström från Manjärv. Dessa fick sonen Johan Algot.
Efter Backmans död bodde här den från Alviks by i Neder-Luleå socken inflyttade C. A. Hjelm med sin hustru. Han uppförde också ett nytt hus och drev under en kort tid handel med varor från denna plats. När denne avflyttade blev familjen Lidman bosatt där och efter dessa blev August Lundgren från Storfors-Åträsk ny ägare. Den sistnämndes son Arvid Lundgren tog sedan över och nu är det barn till denne som äger och bor i gården.
Efter Gustav Lundhs död år 1901 övertogs hemstället av sonen Fredrik Lundh och dennes hustru Ameli. Dessa fick så småningom ekonomiska svårigheter och sålde år 1924 hemmanet till Algot Westerlund från Vitberget, vilken var gift med Edit Blomkvist. Fredrik flyttade därpå med sin familj till Luleå, men återvände efter en kort tid och köpte en jordavsöndring i Sävdal av Magnus Algot Söderlund.
Hemstället som Fredrik tidigare övertagit och försålt var egentligen modern Katarinas giftolott, men Fredrik hade också en egen arvslott efter fadern som han sålde till Jonas Sundkvist, gift med Maria Olsson från Brännträsk. Fredriks syster Lova, blev gift med Teodor Nilsson, som var bror till ovan nämnde Jonas Sundkvist. Lova ärvde den del som ligger strax väster om hemstället. Hon och hennes två barn, Anders Elof och Anders Yngve, avled åren 1909-11. Teodor gifte då om sig med Anna Nilsson från Högberget i Manjärv. Dessa två fick dottern Gunhild, som sedan blev gift med Georg Eriksson från Holmsel, vilka ännu bor kvar på platsen.
Som tidigare nämnts så inflyttade Per Evald Öberg till Brännmark. Han blev gift med Anna Carolina Hedman från Nästräsk. En bror till Anna Carolina, som hette Johan Edvard, f 1865 14/1, flyttade någon gång på 1890-talet till Brännmark. Han var gift med Erika Carlsdotter från Slädaberg, en syster till min mormor Hilda, gift med Edvard Öberg i Bredsel.
En son till Johan Andersson i Brännträsk, Alfred Lindvall f 1863 11/1, köpte en liten jordavsöndring strax väster om Pansikån. Där bodde han fram till sin död år 1911. Efter honom kom Albert Backman, också denne från Brännträsk. Albert och hans familj beslutade sig dock för att åka till Amerika, varpå de sålde stället till Ernst Olofsson. Även familjen Olofsson fick reslust och utflyttade år 1926. Före avfärden sålde de stället till änkan Hilda Nilsson. Hon hade tidigare varit gift med Frans Nilsson och bosatt i Aborrtjärn. Sonen Uno Nilsson övertog så småningom det hela och nu driver här dennes son Roland Nilsson Brännmarks enda jordbruk.
Andra i Brännmark tidigare bosatta äro följande:
Bernhard Hedman, Gunnar Hedman, Petter Öhman, Sigurd Bergman, Oskar Nilsson, Eskil Lundberg, Karl Nilsson samt lappmannen Lars Pehrsson Käck.

Från ett tingsprotokoll av den 4 juli 1859 har slutligen inhämtats hur som "lösa karlen" Lars Pehrsson Käck i Brännmark avlidit och bouppteckning hållits efter honom. Det framgår av detta att han hade ansvar för två oäkta barn, sonen Johannes och dottern Anna Magdalena, samt att behållningen var så stor som 645 riksdaler 60 skillingar. Därav fanns i form av utestående fordringar följande:

Ovanstående lista över utestående fordringar visar hur knappt de bofasta bönderna och nybyggarna kunde ha det i förhållande till Lars som var lappman och därmed troligen också renägare. Denne kunde tydligen avvara kontanter för utlåning, eller var det kanske fordringar för levererat renkött.
Lars Pehrsson Käck var bördig från Arvidsjaur församling och vistades under åren 1838 till omkring 1843 i Storfors-Åträsk, där han hade två barn med Nils Berglunds dotter Maja Nilsdotter. Förmodligen avled kvinnan en kort tid efter barnens födelse, varpå Lars avflyttade till Brännmark. Sonen Johannes eller Johan som han senare kallades, tog sig efternamnet Berglund och gifte sig med Maria Johansson i Manjärv. Detta par flyttade till Gransel någon gång på 1870-talet, där de försörjde sig på att bränna tjära. Johan Berglund avled 1880, varefter Maria gifte om sig med Johannes Söderberg och flyttade till Johannestorp år 1885. Lars Pehrssons dotter Anna Magdalena har ej kunnat spåras.

Sävdal
Väster om och i omedelbar anslutning till Brännmark ligger Sävdal. År 1874 ansökte inhysesmannen Johan Svedberg i Manjärv samt arbetarna Nils Anders och Anders August Andersson i Brännträsk om att på den odisponerade kronomarken mellan Pite älv, Trångfors nybygge samt Bredsels och Brännmarks kronohemmans utskiften få anlägga ett krononybygge. I ansökningshandlingarna intogs även Lillbergsmyran och den röjningsmark som låg vid norra Pansikån, mellan kronohemmanen Brännmarks och Långträsks utskiften.
I samband med avvittringen år 1876 upprättades förslag till mantal, ränta, frihetsår och område för krononybygget ifråga. Härvid framkom att området omfattade 21/64 mantal samt att det föreslogs till fyrtio frihetsår.
År 1879 inköpte Jonas Petter Andersson Dahl ifrån Brännträsk ansökningsrätten till 3/64 mantal utav de ursprungliga intressenterna. För detta betalade han 200 kronor. Det blev också denne som, tillsammans med de tre tidigare nämnda personerna, kom att flytta till Sävdal och där uppta nybyggesanläggningar år 1880.
Sannolikt är dock att åtminstone Svedberg vistats i området och där utfört en del förarbeten i mitten på 1870-talet. Den muntliga traditionen omtalar nämligen att denne först ska ha börjat uppföra huset på det blivande kronojägarbostället år 1874, men att han sedan fick flytta på sig till förmån för den förste kronojägaren. Enligt traditionen ska han också ha varit bosatt i en jordkula i sluttningen där bastun sedan byggdes, för att därefter flytta till nuvarande badvikens östra sida. För närmare information om Johan Svedberg hänvisas till avsnittet om Vidsels samhälle, vars första egentliga innevånare denne kom att bli.
Av de övriga ursprungliga intressenterna inflyttade Nils Anders Andersson Bergman, f 1850 24/3, tillsammans med hustrun Maria Johansdotter, f 1857 8/8, och bosatte sig på den plats där sedan sonen Johan Bergman kom att bo. Med sig vid flyttningen hade man barnen Anders Edvig, f 1876 12/11, och Frans Oskar, f 1879 5/5.
Sonen Johan Bergman gifte sig år 1914 med Beda Lundgren, vilken var dotter till August och Lovisa Lundgren i Brännmark. Dessa uppförde en ny gård intill fadern Nils Bergmans första stuga, och i familjen föddes sedan fjorton barn. En broder till Beda, Oskar Lundgren, gifte sig med Svea Edman från Rödingsträsk och dessa blev sedan grannar till Johan och Beda.
Den tredje av de ursprungliga intressenterna var Anders August Andersson Bergvall, f 1853 25/12. Denne inflyttade till Sävdal tillsammans med sin broder Olof Albert Bergvall och sin moder Sofia Margareta Nilsdotter, vilken var änka efter Anders Eliasson i Brännträsk. Anders August Bergvall gifte sig med Henrika Grankvist, f 1863 23/4 som dotter till Jonas Gustav Grankvist i Brännträsk. I familjen föddes följande barn:

Alma Elisabeth f 1884 17/6, gift med Leonard Lundberg i Sävdal
Anna Fredrika f 1888 29/11, gift med Arvid Johansson i Snesudden
Beda Theresia f 1891 27/4, gift med Leo Grankvist i Kronogård
Edit f 1896 14/12, gift Degerman i Skellefteå
Arvid f 1899 9/8, gift med Gerda Hedman i Brännmark
Dessutom föddes sönerna Johan Arthur, Anders och Anselm, vilka alla dog i unga år.

Anders Augusts bror Olof Albert Bergvall, gifte sig med Serafia Bergman från Manjärv och i den familjen föddes barnen:
Frans Yngve, Frida Fredrika, Fritz Albert och Fredrik.

År 1905 flyttade Hjalmar Blomkvist med hustru och två barn från Åkroken och bosatte sig i Sävdal på den plats där idag Gösta och Margareta Westerlund bor. Blomkvists dotter Edit gifte sig senare med Algot Westerlund från Vitberget och hon är en av de som varit undertecknad behjälplig med uppgifter till denna skrift.
Andra i Sävdal förut bosatta personer äro följande:
P A Lundkvist, Karl Olof Gran, Leonard Lundberg, Ivar Lundberg, Frans Bergvall, Fritz Bergvall, Fredrik Andersson, Karl August Grankvist, Frans Bergman, Yngve Lundh samt Johan Anton Norberg.

Forts kapitel 2.7

Åter till sida 1