2.7 Brännträsk
Av Börje Öhman
År 1833 inflyttade Jonas Johansson Gran till Brännträsk och tog upp ett nybygge på denna plats. Fyra år senare inflyttade Johan Östensson Björk. Man får
förmoda att det var ställets höga läge samt tillgången till en stor och fiskrik sjö, Brännträsket, som lockade nybyggarna. De stora närbelägna myrmarkerna gav
också hyggligt med starrhö till kreatursfoder. Dessutom fanns ett utmärkt höjdläge norr om sjön, vilket erbjöd frostfri odling av korn och potatis.
Jonas Johansson Gran var född 1800 20/9 i Vistträsk och gift år 1828 med Maja Lisa Abrahamsdotter, f 1804 20/2 som dotter till Abraham Nilsson Kersbäck
och Maria Olofsdotter på Forsnäset nr 1 i Luleå socken. I familjen kom följande barn att födas:
Per f 1828 24/11, gift med Catharina Johanna Persdotter
Jonas Gustav f 1830 10/3, gift med Eva Erika Sundman
Maria Christina f 1830 10/3, gift med Anders Nilsson Dahl i Brännträsk
Anna Lisa f 1834 3/3, gift med Johan Andersson i Brännträsk
Abraham f 1838 6/8, gift med Sara Margareta Lundstedt i Brännmark
Johan f 1840 13/3, död samma år
Johan f 1843 16/3, gift med Ulrika Eriksdotter från Riddarhällan
Sara Greta f 1846 26/6, död 1847
Cajsa Maglena f 1846 26/6, död samma år
Jonas Gran dog år 1871 och hustrun Maja Lisa år 1879 i Manjärv. Hon sades ha varit den sortens kvinna som visste var skåpet skulle stå och det även på ålderns
dagar. Sonen Per kom i likhet med bröderna Abraham och Johan att kalla sig Granström, och tjänade först dräng hos Daniel Lundh i Brännmark innan han gifte
sig. Efter Pers giftermål med Catharina Johanna Persdotter, f 1837 26/10, bodde paret först i Manjärv och sedan i Trångfors. Under årens lopp kom de att få nio
barn, däribland dottern Maria, gift med Johan Jakobsson från Finland, samt sönerna Abraham Granström, Edvard och Petter August Pettersson.
Den andre tidigt bofaste i Brännträsk, Johan Östensson Björk, f 1804 7/8, vilken troligen endast satt som dräng eller inhysesman därstädes, hade en son Jonas
Johansson Björk, f 1838 5/7. Denne kom att tjäna dräng hos Jonas Grans svärson, nybyggaren Anders Nilsson Dahl. Jonas Björk kom sedan att gifta sig med
Magdalena Gustava Nilsdotter, f 1837. Deras son Viktor Björk, f 1871 30/4, bodde i början på 1900-talet i Åkerdal.
År 1845 upprättade den i Älvsbytrakten allerstädes närvarande lantmätaren J J Wibell, karta och beskrivning över Brännträsk krononybygge. Av den framgår
att odlingsmark till åker endast fanns vid Brännträskliden och till äng vid Övre Pansikån och Övre Stormyran. I övrigt fanns endast myrvallar och starrängar,
samt en utväxt linda och renvall vid yttre eller östra ändan av Brännträsket. Den senare upplysningen är intressant eftersom den visar att samerna såväl här, som
vid andra lämpliga sjöar i området, tidigare varit bosatta.
Emellertid synes det som om Jonas Gran i slutet på 1840-talet varit tvungen att överlämna sitt nybygge till Anders Eliasson från Finnäset, vilken år 1837 inlämnat
ansökan om bosättning i Norra Storfors, men sedan överlåtit denna på andra personer. Jonas och hans familj verkar dock tidvis ha bott som inhysesfolk i
Brännträsk och tidvis i Manjärv. Klarhet i förhållandena får vi år 1852 då såväl Anders Eliasson som Anders Nilsson Dahl (Dahlberg) nämnes som sökande till
Brännträsk krononybygge och sedan allt framgent finns bosatta därpå.
År 1859 inställde sig lantmätare J J Sundström samt godemännen Anders Burman från Arnemark och Johan Sundberg från Lill-Korsträsk vid nybygget, där de
tillsammans med åborna skulle undersöka och reglera de av framlidne lantmätaren Wibell verkställda avvittringsåtgärderna. Härvid erfors att kartor med
beskrivningar och en ofullständig förteckning på nybyggets innehavda ägor fanns, men att något förslag till mantal, ränta och område inte blivit upprättat. Detta
arbete måste nu påbörjas. Nybyggarna Eliasson och Dahl ansåg därvid att alla ängar och allt röjningsland som låg omkring träsket, "eller allt som med
bekvämlighet och i rediga skriften kunda läggas", borde föras under nybygget varefter skatt skulle utgå.
Under förhandlingarna återfanns ett gammalt projektförslag, varvid framkom att nybygget blivit skattlagt till 5/16 mantal och området utlagt efter 2000 tunnland
på mantalet uti tre skiften. Förslaget var dock som det sades "ihoptonsslat med Brännmark och Långträsk", och alldeles ofullständigt, samt även i vissa delar
oredigt och utan form.
År 1860 kom så det nya förslaget med innehåll att det nya området var utbrutet i ett enda skifte om 2670 tunnland och 17 kappland, uppdelat på betes-, lind-,
skogs- och odlingsmark samt ängar. Tre år senare var nybyggets trettio frihetsår till ända, men eftersom dess ägor ansågs så skrala och svårodlade föreslogs
ytterligare tjugo frihetsår. Den på hela hemmanet belöpande räntan var då dryga femton riksdaler och svarade mot 49/64 mantal. Den slutliga räntan fastställdes
sedan till 38 riksdaler riksmynt, samt 8 kannor korn i kronotionde.
Anders Eliasson som kom att bli en av nybyggets två nya ägare, hade tidigare varit bosatt i Hällan, Riddarhällan och Finnäset. Han var född 1805 4/10 som son
till Elias Andersson i Hällan och gift år 1826 med Kristina Eriksdotter, född 1792 26/6 som dotter till Erik Johansson på Muskus nr 1. Hustrun avled i lungsot
redan år 1849, varpå mannen år 1852 gifte om sig med Sofia Margaretha Nilsdotter, dotter till Nils Berglund i Storfors-Åträsk. I dessa två äktenskap föddes
följande barn:
Christina Margaretha f 1827 23/7, död 1828
Christina Margaretha f 1828, död samma år
Johan f 1830 3/5, gift med Anna Lisa Jonsdotter i Brännträsk
Christina Margaretha f 1833 3/7, gift med Nils Lindström från Åträsk
Anders August Bergvall f 1853 25/12, gift med Henrika Grankvist
Catharina Margaretha f 1856 19/5, gift med Gustav Lundh i Brännmark
Maria Erika f 1859 12/6, gift med Israel Backman i Brännträsk
Olof Albert f 1864 2/7, gift med Serafia Bergman i Manjärv
Av dessa barn kom sonen Johan Andersson att gifta sig med en dotter till förste nybyggaren i Brännträsk, Jonas Johansson Gran. Johan och hans hustru bodde
först som inhysesfolk i Brännträsk innan de omkring år 1870 flyttade till Bredsel. Deras dotter Fredrika kom sedan att bli författarens morfars mor.
År 1875 gifte sig en annan dotter till Johan Andersson, Maria f 1857 8/8 med Nils Anders Bergman, f 1850 24/3 i Brännträsk. Det var ett s.k. kusingifte och
familjen kom efter giftermålet att bosätta sig i Brännträsk. Följande barn föddes i familjen:
Anders Edvig, Frans Oskar, Ernst Albin, Carl Gustav, Emma Maria, Nils Johan och Lova.
Av dessa gifte sig Frans Oskar med Augusta Eklund från Långträsk, Nils Johan med Beda Lundgren och Lova med Emil Grankvist, vilka sistnämnda blev
bosatta i Trångfors på 1920-talet.
Om vi för en kort stund återgår till Anders Eliasson, så blev dennes dotter Maria Erika gift med änkemannen Israel Backman, vars första hustru avlidit år 1878. Denna familj kom också att bosätta sig i Brännträsk. Förutom sönerna Albert och Carl Leonard ur första äktenskapet fanns följande barn i familjen:
Anna, Maria Alvina, Frans, Isak Algot, Ernst samt Erhard.
Dottern Anna blev sedan gift med Arvid Lundberg i Lappurträsk och sonen Frans Backman med Ameli Hedman från Nästräsk. De senare bosatte sig i Bredsel,
där de efter systern Annas död adopterade hennes son Sten.
Israels broder, Anders Backman i Brännträsk, var för övrigt gift med en sondotter till Anders Eliasson.
Den andre nybyggaren i Brännträsk, Anders Nilsson Dahl, var född 1821 24/12 i Lill-Korsträsk och gift år 1849 med Jonas Grans dotter Maria Christina. Dessa makar blev ägare till hälften, eller 49/128 mantal, av Brännträsk krononybygge. I familjen föddes följande barn:
Nils Anders Bergman f 1850 24/3, gift med Maria Johansdotter
Jonas Petter f 1852 5/4, gift med Serafia Johansdotter i Brännträsk
Johan Oskar f 1854 8/4, gift med Sara Kronstrand från Tväråsel
Carl Gustav f 1856 10/5, gift med Emma Augusta Johansdotter i Brännträsk
Maria f 1858 5/10, död 1860
Abraham f 1860 8/11, död samma år
Maria f 1862 25/5, död samma år
Anna Erika f 1863 11/9, död 1880
Ida Johanna f 1866 25/7, död 1868
Sofia f 1867 9/10, död 1868
Sara f 1867, död samma år
Fredrik f 1870 20/7, gift med Hilda Grankvist i Trångfors
Hilda Johanna f 1872 18/3, död samma år
Hilda Fredrika f 1874 10/1, gift med Fredrik Öberg i Bredsel
Vi noterar att tre barn dog i späd ålder under åren 1867-68, en tid fylld av missväxt och hunger i övre Norrland. Måhända var dödsfallen ett resultat av
otillräcklig och näringsfattig kost, vilket ofta drabbade de små hårdast.
År 1881 kom ett följe bestående av man, hustru och ett litet barn till Brännträsk. De kom från Porivare, ett skogstorp i Över-Luleå socken, via ett i det närmaste
väglöst land. Mannen hette Johan Erik Olofsson, f 1855 27/5 i Över-Luleå socken, och hustrun Anna Lovisa Eklund, f 1858 24/10 som dotter till Erik Johansson
Eklund och Katarina Margareta Kristiansdotter i Långträsk. Det lilla barnet som omtalas var dottern Anna Margareta, vilken var född i oktober 1879 och därmed
var knappa två år gammal, varför hon fick bäras på ryggen under färden. Förutom denna flicka kom sedan följande barn att födas i familjen:
Maria Lovisa f 1882 20/2, gift med Jonas Sundkvist
Johan Arvid f 1884 5/4, gift med Anna Steen från Långträsk
Frans Leo f 1886 16/4, död 1891
Karl Viktor f 1891 7/7, gift med Lova Nordlund från Korsträsk
Hilda Amanda 1893 22/10, gift med Frans Nilsson i Brännmark
Beda f 1896 13/12, gift med Bernhard Hedman i Brännmark
Therese f 1899 7/3, gift med Knut Lindvall i Sävdal
Signe f 1901 19/8, gift med Arvid Viklund från Tvärån
I samband med att Älvsby kommun år 1892 skulle inlämna förslag om eget tingslag med tolv distrikt, föreslogs Johan Erik Olofsson i Brännträsk till nämndeman
i det tolfte distriktet. Vilket omfattade byarna Östrand, Brännmark, Sävdal, Kronogård, Trångfors, Bredsel, Norra Storfors, Gransel, Warrisån, Åkroken,
Vitbäcken, Brännträsk och Långträsk.
Även sonen Karl Viktor Olsson var under många år en kommunal förtroendeman, medan sonen Johan Arvid Olsson tillsammans med hustrun Anna drev
lanthandel i Vidsel. På ålderns dar nedtecknade Viktor Olsson en berättelse om sina föräldrar och hur det gick till när de flyttade från Porivare till Brännträsk. Vi
återger här nedan valda delar ur denna berättelse:
Jag sitter här i ensamheten och tänker på mina föräldrar som för länge sedan gått bort. De var oss så kära, men de var också snälla och omtänksamma om oss.
Mor var född den 24 oktober 1858 och döptes till anna Lovisa, död den 26 november 1946, hon föddes i Långträsk i Älvsby församling i en enstaka gård 6 km från närmaste granne.
Far var född den 5 juni 1855 i Boden och fick namnet Johan Erik död den 25 augusti 1926. Han kom hit för skogsarbete, så kom de ihop och det blev giftermål med tiden. Jag har i minnet en hel del som de har talat om deras liv. De gifte sig i unga år, sen for de till Porivara till ett åboställe vars ägare var Nordiska Trävaru AB, vars högsta chef var överste Bergman, titeln från det militära.
Tiden gick så fick dom höra att ett hemman var till salu inom Älvsby socken så han tog sig ledigt några dagar och for och köpte hemmanet. Så skrev han uppsägning till bolaget på arrendet i Porivara. Men nu började han få brev från överste Bergman med bön om att vara kvar och många goda löften om vilka goda fördelar han skulle få om han blev kvar, och till sist i ett brev stod det, tag mina råd och varningar i akt ty det utgår av ett välmenat hjärta, behåll dessa rader ifall jag sviker mina löften, eller för att visa mina efterkommande när jag ej mera finns till.
Nu var det sommar och mycket svårt att flytta men det måste gå. Far lastade på hästryggen säng- och gångkläder och allt han kunde så han fick så bred last så han måste fara en lång omväg för att komma fram genom skogen. Mor hade en ettårig flicka som hon skulle bära i en kont på ryggen och så hade hon tre kor och några får. Skällkon ledde hon och de andra kom efter, färden gick rakt in i skogen, en liten stig fanns där första milen så det gick ganska bra, det var mest besvärligt komma över bäckar och myrar, men vi kom fram men fort gick det inte sa mor. Vi kom så till en liten gård mitt inne i skogen. Mannen hade som uppgift att lotsa folk till nästa gård. Mor räknade med att få lots men nu hade han just kommit hem så han var trött och kunde ej fara, men jag ska underrätta er om stigen så ni säkert hittar fram. Det var träd som låg över stigen, det var någon stor sten och även myrstackar som fick tjänstgöra som vägmärken. Det gick lyckligt till nästa går som hette Gullringsheden och där blev det bättre stig till Puotaure. Sen bar det iväg till Lillberg, Hapträsk och Långträsk.
Där möttes far och mor efter sina strapatser. Här över då om sista sträckan som var en mil tills de var hemma i sin lilla stuga.
Nu var viktigaste frågan hur dom skulle kunna betala hemmanet och så bygga sig en gård, och det gick rätt så bra, fast med mycken möda och försakelse.
Där är vi barn födda och fostrade och omhändertagna på allra bästa sätt så vi har stor tacksamhetsskuld till våra föräldrar för all den omtanke och kärlek som de slösade på oss. Förutom mors otroliga böner för oss.
År 1883 inflyttade Oskar Lundh, f 1850 6/11, till Brännträsk. Han var då gift för andra gången och hustrun hette Lisa Greta Hansdotter, f 1858 14/4 i Jokkmokks församling.( Se utförligare data om Oskar Lundh.) Mannens enda barn i det första äktenskapet hette Anna Erika, f 1874 4/8. Barnen i det andra äktenskapet voro:
Frans Leonard f 1880 11/9, gift med Alma Elisabeth Bergvall i Sävdal
Hildur Viktoria f 1883 5/4
Augusta Severina f 1885 18/1
Beda Elisa f 1890 26/7
Hjalmar f 1893 8/1
Under 1800-talets senare hälft upplevde vårt finska grannfolk i öster svåra tider. Landet som alltsedan år 1809 varit ryskt storhertigdöme blev vid denna tid utsatt
för en många gånger hård och hänsynslös förryskningskampanj, med syfte att göra rysk kultur och förvaltning allenarådande inom kejsardömet. Detta fick bl.a.
till resultat att många finländare flydde till Sverige. Det berättas att de därvid ofta tog vägen över Bottenviken i små öppna båtar, med uppenbar fara för livet.
Flera unga finländare kom att hamna i våra trakter, kanske ville de lägga så stort avstånd som möjligt mellan sig och sitt gamla hemland.
En sådan flykting var Johannes Söderberg i Johannestorp, en annan var Johannes Johansson Hoffman, f 1861 8/11 i Värö församling på en plats som hette
Björkskatas. Den senare gifte sig med Brita Erika Hedman från Nästräsk. Familjen kom sedan att bosätta sig i Brännträsk, där följande barn föddes:
Johan Edvard f 1890 8/10, gift med Alma Elisabeth Åman från Manjärv
Beda Amanda f 1892 5/6, död 1893
Brita Viktoria f 1894 25/2, gift med Karl Viktor Lundgren i Vidsel
Anna Lovisa f 1896 26/2, gift med Ernst Alfred Öberg i Bredsel
Agda Amanda f 1899 23/11, gift med Erhard Granström i Isträsk
Johan Johansson Hoffman dog år 1900, endast trettionio år gammal, varefter änkan 1902 gifte om sig med Abraham Granström i Trångfors. Detta äktenskap
blev dock barnlöst. Johan och Brita Erika har dock talrika ättlingar i bygden eftersom de flesta av deras barn och barnbarn blivit trakten trogna.
Slutligen må också nämnas Jonas Gustaf Lundkvist, f 1843 1/5 och kommen från Lillpite, vilken sägs ha bott någon tid i Brännträsk. År 1882 gifte han sig dock
med Katarina Margaretha Eklund, f 1851 25/12, varefter makarna flyttade till Långträsk.
På senare tid, eller under 1900-talet har Brännträsk härbärgerat många familjer, de flesta med anknytning till skogs- och flottningsarbete.
Forts kapitel 2.8