2.8 Njunjejaur eller Nästräsk
av Börje Öhman
År 1833 företogs syn och beskrivning med anledning av lappmannen Johan Andersson i Arvidsjaur gjorda ansökan, att vid det så kallade Njunjejaur eller
Nästräsket, då beläget inom Jokkmokks socken, få upptaga ett nytt krononybygge. Länsmannen C M Granström, biträdd av nämndemännen Jacob Eriksson i
Kåbdalis och Lars Andersson i Kitajaur, jämte sökanden Johan Andersson inställde sig, varvid visades det ansökta nybygget med gårdsställe, åkerjord och ängar.
Stället beskrevs vara beläget ungefär fyra mil söder om Kåbdalis, på norra sidan av Östra Nästräsket, men på södra sidan av därvidvarande berg. Stället hade sin
lutning mot sydväst och ansågs vara frostfritt, tillräckligt plant för nödvändiga hus och åkerjorden bestående av ljusröd sandblandad mylla, något starrbunden.
Vidden av den tilltänkta åkerjorden uppgick till två eller tre tunnland i kornutsäde och dessutom ansågs den övriga delen vara lätt upparbetbar till hårdvallsslåtter.
Trakten var beväxt med större och mindre tall och någon björk, vilken fordrade ett mödosamt arbete vid dess bortröjande. Därutöver utsågs ett ställe tjänligt till
åker på södra ändan av Västra Nästräsket, till sexton kapplands vidd i kornutsäde. Detta ställe hade sin lutning mot nordost, och var beväxt med tall och björk.
Jordmånen bestod av samma som tidigare omtalats.
Härefter följer en uppräkning av de ängslägenheter som utsynades, vilka alla bar lapska namn.
1 Korttjetjegge (= fräkenmyr) i väster från bostaden 1/8 mil
2 Kurttejaurattjejegge (= vattenfylld fräkenmyr)
3 Wobbmekaskajegge (= skog mellan två myrar) på södra sidan av Wobbmekaskberget, vid östra och västra sidan av ovannämnda myr
4 Norra Wobbmekaskajegge
5 Geddejegge ( = ängsmyr)
6 Bockatsjegge ( = solbelyst högt belägen sänka) i öster från Geddejegge
7 Jocka jegge ( = myr med långtrådig rödaktig torv)
8 På Wargelsoen ( = Vargisån), Sorgegallam benämnd ( = Vadställe vid Sorge), med en liten holme på älven jämte en myr på norra sidan
9 I så nämnda älv vid den så kallade Labmakis Gallam, här fyra holmar
10 I så nämnda älv nedanför sistnämnda båda stränder på ömse sidor om här varande trakt till Nästräskbäcken
11 Labmåkis Apes ( = stor myr vid Lappmo) östra ändan
12 Labmåkis Skåtisekotsjegge ( = landet mellan två bäckar)
13 I nord från förenämnda ställe
14 Dällejoikskaide ( = ställe där Telebäcken rinner ihop med en annan bäck)
15 Nedanför ovanstående, vid bäcken
16 Norra sidan av Wargelsoen och Baiktek Saufvan ( sel vid ett stup)
17 Utelämnad
18 Wallep Saufvan ( nedre selet vid ett stup)
19 Bessevolmes ( = nävertäckt västra ändan)
20 och 21 Fräken på tio ställen uti Östra Nästräsket
Karta över del av Nästräsk Krononybygge
Nr 1 till och med nr 9 var belägna i norr på högst en mils avstånd, nr 12 i nordost på en halv mils avstånd och nr 18 i öster på 1/4-dels mils avstånd.
Fiskevatten fanns att tillgå i Östra och Västra Nästräsket, där det fångades aborre och gädda, samt uti Wargels Njuknek och Baiktek fallen och i Pite älv uti östra
och nedre... jämte Lapptefallen, där det fångades harr och gädda. (Lappte = rentöm eller lång rygg).
Kvarnställe utsågs i bäcken mellan Östra och Västra Nästräsket, där en mindre husbehovsskvaltkvarn kunde inrättas. Huruvida någon mjölkvarn uppsattes där
vet vi inte, däremot byggdes en kvarn omkring sekelskiftet i den bäck som har sitt utlopp ur Västra Nästräsket.
Timmerskog fanns tillräckligt på stället, både till större och mindre hus. Nävertäckt fanns vid berget Kaibberåive ( = nuvarande Peiperåive), och nödigt mulbete
fanns att tillgå i närheten av bostaden.
Först den 15 februari år 1840 meddelade häradsrätten i Jokkmokks socken, att då hinder ej försports mot Johan Anderssons ansökan om nybygge Vid Nästräsket
så hänvisades han till kungl majt:s befallningshavande i länet för erhållande av tillstånd. Dessutom föreslog rätten 25 frihetsår från skatt och ränta och andra skyldigheter.
Fram till år 1855 hörde Nästräsk by till Älvsby församling och under tiden 1855 till den 24 oktober 1895 till Jokkmokk. Efter detta datum överfördes Nästräsk
till Arvidsjaur församling, vilket förhållande råder ännu idag.
År 1849 invandrade Johan Petter Andersson Hedman från Vistträsk till denna plats. Med på resan fanns hans hustru Kajsa Eriksdotter, troligen hemmahörande i
Muskus. Hur dessa förvärvat nybygget vet vi inte, möjligen har de övertagit det efter den ovan omtalade Johan Andersson, vilken ej synes ha förblivit länge i
Nästräsk. Det har berättats att det fanns ett gammalt lappviste intill den plats där Hedman slog sig ned och där fanns en kåtaliknande byggnad, en stolpbod och
ett fähus.
Johan Petter Hedman, f 1817 20/7, och hans hustru Kajsa Eriksdotter f 1825 14/1, fick tillsammans åtta (nio) barn vilka här förtecknas:
Petter Anton f 1849 3/8, gift med Maria Gustava Sundman
Brita Serafia f 1851 29/11, död 1852
Jonas Oskar f 1853 29/11, gift med Anna Lisa Andersdotter från Holmsel
Erik August f 1859 24/3, gift med Anna Erika Eriksson, emigrerade 1905
Anna Carolina f 1861 10/4, gift med Per Evald Öberg i Brännmark
Brita Erika f 1863 16/1, gift med Johan Johansson Hoffman (Björkskata) i Brännträsk
Johan Edvard f 1865 19/1, gift med Anna Erika Carlsdotter från Slädaberg
Maria Lovisa f 1867 21/11, död 1982
*Victor f 4/1 1870 (enligt senare efterforskningar)
Nästräsk var under början av 1900-talet en betydande plats för allehanda skogshantering. Stor sågplats med många främmande människor tillfälligt boende under
lång tid. I bäcken som avvattnar Västra Nästräsket finns det också en mindre kvarn, som vid tiden för uppförandet hölls hemlig för myndigheterna. Det var
nämligen i lag förbjudet att mala säd i husbehovskvarnarna under första världskriget, säden skulle i stället inlevereras till städerna där det rådde ett skriande
behov av den varan. Tilltaget kunde, om det upptäcktes, rendera förövarna ett strängt straff. Emellertid har det berättats att Nästräskborna klarade sig tack vare
att kvarnplatsen hade ett skyddat läge. Utsända spanare kunde inte återfinna den, utan fick återvända med oförrättat ärende.
Släkten Hedman har alltsedan år 1849, generation efter generation, varit Nästräsk trogen. Johan Petter Hedmans två äldsta söner, Anton och Oskar, fick dela
hemmanet, varvid Anton blev kvar på den gamla gården och Oskar uppförde en ny strax intill. Efter Anton har sedan dennes son Knut Hedman, gift med Olga
Lundgren ifrån Åträsk, varit bosatt på gården och nu bor där deras son Fingal och hans hustru Vasti. Den sistnämnda en dotter till Ruben Sandberg, bosatt cirka
600 meter öster om Hedmans gård.
Oskar Hedmans son, Arvid, flyttade till Västra Nästräsket omkring år 1914 och uppförde där sin gård, vilken sedan övertogs av dottern Gunhild, gift med
Lennart Renberg ifrån Granholmen.