3.2 Utbildning

av Birgit och Halvard Granström

Bokmärken
Skolbygge i Vidsel
Mindre byaskolor
Nytt skolbygge i Vidsel

1800-talets utbildning
År 1842 utfärdade riksdagen "Kungl. Maj:ts nådiga stadga angående folkundervisningen i riket". Det kom att dröja hela arton år innan någon ordnad undervisning kom till stånd i Älvsby församling. Den 29 augusti 1860 godkändes ett reglemente för folkskola i Älvsby kapellförsamling. Enligt dess första paragraf skulle skolan vara flyttbar, samt meddela församlingens barn det mått av insikter som varje medlem av samhället borde inneha för att kunna iaktta sina åligganden såsom kristen och nyttig medborgare. Av tolfte paragrafen framgår vidare att församlingen skulle indelas i ett antal rotar, varav den sjätte och sista bestod av följande byar och nybyggen:
Manjärv, Fällfors, Isträsk, Riddarhällan, Finnäset, Storfors, Brännmark, Brännträsk, Långträsk och Tällberg. År 1862 anställde församlingen en folkskollärare att upprätthålla lärartjänsten. Året därpå stod ett nytt skolhus färdigt i Södra Byn, varför det är troligt att läraren Efraim Lind därpå blev fast stationerad därstädes. Sannolikt fanns därefter även en ambulerande lärare, i varje fall omtalas en sådan år 1866, vilken då flyttade mellan tre rotar. Det är troligtvis hågkomster från denna ambulerande verksamhet som bevarats i folkminnet, när man vet att berätta om skolundervisning som bedrivits i olika byar tiden omkring sekelskiftet.
I skolrådets uppgifter av år 1893 hittar vi följande om Elfsby skoldistrikt i Härnösands stift och Norrbottens län:

Se uppgifter om skolor och lärare 1893

Årsbudgeten för skolväsendet i Älvsby kommun var vid denna tid 5 879 kr 18 öre. Av varje skattskyldig person uttaxerades för detta ändamål 50 öre för man och 25 öre för kvinna, och för varje fyrk 8 öre. Fyrk var närmast en motsvarighet till det nutida begreppet skattekrona.
Sjutton år senare, eller år 1914, talar följande uppgifter från skolrådet i Elfsby skoldistrikt sitt eget språk och vi finner att såväl folkmängd som antal undervisade elever ökat högst väsentligt.

Skolbygge i Vidsel
År 1900 hade skolroteombuden i Vidsel ett möte där man beslutade att köpa en skoltomt. Byn fick alltså hålla tomten och socknen skolhuset. Detta hus bestod av en skolsal och en lärarbostad om ett rum och kök. Här nedan följer det avtal om tomtköp som möjliggjorde tillkomsten av det första skolhuset i Vidsel.

Överenskommelse

Emellan undertecknade äro följande aftal träffat:

Att därest lämpligt pris kan erhållas till en tomt åt den skola som Älfsby Socken har beslutat sig att bygga här blott fri tomt upplåtes, och är nu föreslagen å Kronogård, men som undertecknade anse vara mer lämpligt å kronojägare Sundkvists nybygge i Säfdal å den utskjutande udden i rå med Kronogård och söder om landsvägen. Arr till köpet bidraga enligt å andra sidan tecknade belopp.

Å Vidsels skolområdes vägnar den 5 januari 1900.

Johan Lindroth

Emellan undertecknade avslutades köpa av ovan nämnda tomt å sammanträde den 9 januari 1900, emot en köpesumma av 140 kronor och en vidd av 75 m långt rå det södra och det västra, det norra 50 och det östra ca 80 meter, som skulle inbetalas till maj månad detta år , enligt å andra sidan tecknade bidrag.

* Igenom överlämnande av gamla skolbänkarna till socken mot lösen enligt uppgift

P A Sundkvist

Redovisning kassa till Sundkvist.....140:-

Redovisning kassa till C O Öhman....15:40

Summa 156:40

Vidsel den 26 november 1901

Johan Lindroth

Lärare under denna första tid med fast skola synes ha varit Hilma Berglund-Norén och Laura Lind. År 1907 anställdes en eo folkskollärare, det blev Sigrid Sundström. Vi möter henne i ett intressant tidsdokument, när hon i september år 1912 tillskriver gästgivaren J A Karlsson i Bredsel, vilken var ledamot av skolstyrelsen.

De barn, som idag infunnit sig äro: Agda Johansson Trångfors, Amandus Nilsson Snårliden, Klas Grankvist Åkerdal samt Hanna Hedman, vilken dock inte tillhör Vidsels rote. Inalles ha nitton barn infunnit sig. Ännu är det dock såsom Herr Karlsson förstår, många som ehuru skolpliktige ej infunnit sig. Kommer det mer än tre till räcker emellertid inte bänkarna till.

Skolans enda klassrum räckte inte heller till, man var tvungen nyttja lokaler både i Älvstrandsgården och Leonard Lundgrens gård, d.v.s. nuvarande Melker Lindroths gård respektive den plats där P O Larsson har bott.
Skolsalen användes för övrigt även som gudstjänstlokal. Ingeborg Eriksson som var lärare i Vidsel under många år och även en tid bodde i lärarbostaden, har berättat att det gällde att inte sova för länge på söndagsmorgonen. Många kom tidigt för att få sig en pratstund före gudstjänsten och ytterkläderna lämnades i lärarinnans kök. Vid flitigt besökta gudstjänster, behövdes både rummet och köket för alla kläderna. Lärarinnan var också självskriven organist vid gudstjänster.
De lärare som fanns i Vidsel under 1920-talet var Sigrid Sundström, Elin Lindström, Rut och Arvid Höglund, Ingeborg Eriksson samt Viktor Sjöstedt.

Mindre byaskolor
Vid denna tid fanns även ett antal mindre skolor spridda runt om i olika byar. Dessa skolor som i början på 1900-talet var ambulerande, var ofta inhysta i farstukammare eller bagarstugor.
I Gransel och Sörstrand hölls skola omkring 1901-03, höstterminen i Sörstrand och vårterminen i Gransel. I Holmsel hölls skola hos Oskar Andersson omkring 1904-05 och i Bölsmanån hos Oskar Öhlund omkring 1906-07. I Idafors fanns alltifrån 1910-talet fram till år 1931 skola i en mindre byggnad på Per Frykvalls gård, dessutom fanns privat skola hos gästgivaren J A Karlsson i Bredsel omkring år 1910. Se skolbarn från Vidsel-Bredsel med omnejd omkring 1903.
År 1914 omtalas tio flyttande mindre folkskolor i Älvsby skoldistrikt. Av dessa fanns en i Vitbäcken och Varjisån med Jenny Jonsson som lärare, en annan i Holmsel och Manjärv med Frida Johansson som lärare och en tredje i Bredsel och Sälgberg med Gunhild Wennman som lärare. Skolan i Bredsel var under åren 1913-18 inhyst hos Edvard Öberg och under åren 1918-23 hos Fredrik Öberg. År 1923 uppfördes en skolbyggnad av Karl Berglund och hans söner från Korsträsk, på en tomt som hade skänkts av Arvid Öberg. Den togs i bruk vårterminen 1924, för att sedan tjäna fram till år 1957, då ett jordbrukardaghem inrättades i lokalerna. Skolbyggnaden revs slutligen sommaren 1983, för att bereda plats för Bredsels byagård.
I Sörstrand hölls under 1920-talet skola hos Frans Johansson, för att sedan under åren 1929-32 flyttas till August Lundkvist. Därefter byggde Helmer Lundkvist ett hus som användes till skola fram till år 1951. Diskussionen om vilken av byarna Sörstrand eller Åkerdal som skulle få egen skola, synes dock ha varit många, innan de så småningom båda fick egen skola.
I Gransel hade man under 1920-talet skola i kammaren hos Johan Nilsson, nuvarande Lave Söderholms gård. Ett intressant protokoll från år 1924 berättar oss att även barnen från Holmsel, Grundvattnet och Åträsk gick i skola i Gransel. När man läser denna skrivelse till skolmyndigheterna i Älvsby kommun förstår man hur viktigt det var att få en egen skola i byn. Tyvärr gick aldrig drömmen i uppfyllelse för just dessa byar, och ännu så sent som i början på 1930-talet inackorderades barnen under lästerminen ofta hos släktingar i någon by med egen skola. Hem kom de bara till jul, påsk och under sommaren.

Till Älvsby skolråd Älfsbyn

På uppdrag af byamännen i Holmsel, Gransel, Grundvattnet och Åträsk, får undertecknad härmed ingå till Älfsby Skolråd med vördsam anhållan att skolrådet ville besluta om uppförande af en mindre skola i Holmsel under år 1925, samt att hos Hemmansägaren Johan Andersson Holmsel förhyra skollokal tills den nya skolan kan tagas i bruk. Protokollsutdrag bifogas.

Högaktningsfullt Nils Eriksson

Protokoll hållet vid sammanträde med byamännen från Holmsel, Gransel, Grundvattnet och Åträsk den 11 maj 1924.

Punkt 1

På grund af det större antal skolpliktiga som finns på södra sidan om Pite älf, samt att den förhyrda skollokalen i Gransel är af sämsta beskaffenhet, ock för att Pite Älf långa tider Höst och Vår ej går att trafikera, hvare sig med båt eller annorledes, hvarför barnen från södra sidan om älfven, långa tider måste upphöra med skolgången, vilket ju måste vara hinderligt för både skolbarn och lärare, samlades byamännen från ofvanstående byar för att dryfta frågan, att om möjligt erhålla bättre skollokal, samt äfven bättre skolgång för sina barn.

Punkt 2

Uppdrog åt Hemmansägaren Nils Eriksson i Holmsel att ingå med anhållan till Älfsby skolråd, att få uppfört en skola i Holmsel med skollokal samt rum för lärare, vilket ju ej borde bli så dyrt för socknen, då vi ju förutsätter att skolan ej behöfver byggas så stor och kostsam, samt att äfven något frivilliga bidrag från intressenterna är att på räkna.

Punkt 3

Cäntralt belägen skoltomt invid landsvägen Vidsel-Grundvattnet, 80 meter i fyrkant upplåtes kostnadsfritt af Hemmansägaren Nils Eriksson i Holmsel. Johan Olofsson Stentorp har skänkt 25 st Hustimmer 10 meters längd och bilat till 6 tum. Göran Larsson Gransel 10 st Hustimmer samma storlek. Ernst Lundgren Åträsk 10 st Hustimmer samma storlek. Fabian Karlsson Grundvattnet 25 st hustimmer samma storlek. Oskar Öhlund Bölsmanån 50 kronor i kontanter. Sigfrid Andersson i Holmsel 5 kronor i kontanter. Johan Andersson Holmsel 100 kronor i kontanter med förbehåll att om möjligt med arbete få fullgöra åtagna skyldigheter, summa tills dato skänkt fri tomt för skolan, 90 st Hustimmer och 155 kronor i kontanter.

Punkt 4

Upplystes vid sammanträdet att Johan Andersson Holmsel vore villig att hyra ut skollokal tills den nya skolan kunde tagas i bruk, därest skolrådet är villigt att bekosta uppförande af skola i Holmsel.

Att justera Protokollet utsågs Kronojägaren Oskar Öhlund Bölsmanån och Johan Andersson Holmsel.

Holmsel Bredsel den 11 maj 1924

Nils Eriksson

Justerat: J A Andersson, Oskar Öhlund

Nytt skolbygge i Vidsel
Under 1920-talet växte kraven på en bättre och större skola i Vidsel. Skollokalen var kall och dragig. Vid skolsyn år 1924 uppgav skolpersonalen att skolhuset i sin helhet var mycket kallt, men som de hade sig bekant att om- och tillbyggnad snart skulle bli av, lämnades detta utan åtgärd. Vänta fick man också. Det tog tio år och många frysande barn.
Under dessa tio år fanns planer på att bygga en skola i Trångfors. Motiveringen till detta var följande:

1. Skolan skulle komma mitt i skolroteln.

2. Utvecklingen av jordbruket genom utdikningen av Altojegge och Bredselsmyren, skulle komma att dras mot Trångfors.

3. Väg från Trångfors över Bredselsmyren till Brännträsk skulle göra att Brännträskbarnen fick närmare till skolan. Hitintills hade dessa barn under veckan varit inackorderade i Vidsel.

5. Planerna på att bygga en bro över älven vid Trångfors.

Vi som nu har facit i handen, vet att utvecklingen blev en annan. År 1934 enades man om att bygga ut skolan i Vidsel.
I augusti 1934 annonserades i Piteå-Tidningen om anbud för på- och tillbyggnad av Vidselsskolan. Om- och påbyggnad av fyra lärosalar med centralvärme och källarvåning. Uthuslänga med vc, vedbod och slöjdsal samt gymnastiksal. Anbuden skulle sändas till handlanden Lindroth senast den 22 augusti 1934. Den 10 november 1934 fanns ritningar på detta förslag som senare antogs. Slöjd, skolkök och två klassrum på övre planet. Uthusbyggnad där nu gamla gymnastiksalen står (numera Vidsels Kulturhus med biografen Royal). I statsbidrag erhöll man 65 % av kostnaderna, dock högst 1 345 kr och för uthus 4 320 kr. Enligt förslag skulle byggnationen utföras som beredskapsarbete.
Från och med år 1949 blev Vidsel ren A-skola. År 1958-59 byggdes Vidsels centralskola för att bättre motsvara de krav som ställdes på samhället i samband med utbyggnaden av försvarets robotfält. Under Vidsels blomstringstid på 1960-talet fanns tvåparallelliga klasser på såväl låg- som mellan- som högstadiet. Ibland var högstadiet till och med treparallelligt. Numera dubbleras klasserna endast på högstadiet p.g.a. det något minskade barnantalet.
Som slutvinjett på detta avsnitt om utbildningen må de rader som Rut Höglund nedskrivit få tjäna. Hon kom som lärare till Vidsel år 1927 och skrev följande fyrtio år senare:

Våren var något alldeles extra. Byns karlar försvann till flottningen. Man hade byggt en ny timmerränna i Pansikån, och där höll åtminstone alla småpojkar till. Jag minns en kollega som varje år tyckte att skolan skulle "stänga" när flottningen i Pansikån började. Ungarna var som bortbytta. Det hände väl också att sexans pojkar bad om lov för att vara dammvakter. En gammal mormor i Brännmark berättade att hon aldrig förtjänade pengar så lätt som när hon var vakt vid ån. Hon satt där med sin strumpsticka och väntade på det där tecknet, som hon i sin tur skulle skicka vidare. Det var något enkelt signalsystem.

Den gamla skolan tillbyggdes och stod färdig (omålad) hösten 193.. Den innehöll fyra lärosalar, gymnastiksal och en slöjdsal för pojkar. Den hade två jättespisar, för ibland inställdes pojkslöjden. Det var då skolfröken kom för att hålla kurs med fortsättningsskolans flickor. År 1933 på hösten hade barnantalet ökat i småskolan, så att där blev A-skola. Vi hade alltså blivit fyra lärare, och därmed stannade det, tills det blev ett sjunde skolår 1945. Hösten 1927 kom fortsättningsskolan till socknen. Ena året skulle barnen ha teoretisk undervisning, där medborgarkunskap var det nya ämnet, andra året praktisk. Flickorna gick hushållskurs, pojkarna hade ibland skomakeri, ibland träslöjd och sista året skogsbruk på sitt schema.

Tredje och fjärde klass i Vidsels skola höstterminen 1935.

Forts kapitel 3.3

Åter till sida 1