2.11 Åkroken, Vitberget, Njalle, Robbi, Johannestorp, Svannäs, Höboda och Otostorp

av Börje Öhman

Bokmärken:

Vitberget
Njalle
Robbi
Johannestorp
Svannäs
Höboda
Otostorp

Åkroken
Vid lappmarksgränsen, som samtidigt utgör sockengräns, finns ett antal byar och gårdar grupperade. En del av dessa ligger inom Älvsby och åter andra inom Jokkmokks socken. Om man färdas efter vägen mellan Älvsbyn och Jokkmokk kommer man först fram till åbohemmanet Åkroken, vilket i öster gränsar till Norra Storfors ägoområde. I avsnittet om sistnämnda bebyggelse har för övrigt några av innevånarna i Åkroken redan omnämnts.
I samband med avvittringen år 1860 upprättades förslag till mantal, ränta och område för Åkrokens krononybygge, varvid bl. a. Framkom att området kartlagts redan år 1850 och att det omfattade ½ mantal samt föreslogs till femtio frihetsår på grund av dess svårodlade mark och avlägsenhet.
Som sökande till nybyggesanläggningen hade år 1855 förvaltaren på Borgfors sågverk, N F Häggström, anmält sig. Vilken begjort att för sågverkets räkning på ömse sidor om Varjisån få anlägga ett nyhemman. En annan sökande anmälde sig dock år 1863, nämligen Olof Nilsson ifrån Ale by och Neder-Luleå socken. Denne ansåg sig i egenskap av rättsinnehavare till delar av lanträntmästare Öqvists år 1848 gjorda ansökan, på så många nybyggen som möjligt å det s.k. Palmstruchska distriktet, ha företräde framför andra sökanden.
Vi vet inte hur det hela avlöpte, men när åbon Johan Edin och hans hustru Maria Mathilda Lundström inflyttade år 1879 så var Munksunds AB ägare till nybygget ifråga.
Johan Edin, f 1848 17/9, var son till Isak Nilsson Edin på Övra Byn, och hustrun Maria Mathilda, f 1852 3/9, var dotter till Lars Lundström i Byn. Hon var således kommen från det s.k. "Basun-släktet", liksom den tidigare omtalade "Basun-Lova" i Gustavstorp. Johan Edin avled i mars 1881, men hustrun synes ha fått både en dotter och en son, Bror Albin, f 1893 30/7, efter mannens död. I äktenskapet fanns då sedan tidigare fem barn, alla födda mellan åren 1875-80.
År 1889 inflyttade Axel Blomkvist, f 1849 5(9, och hans hustru Gustava Sandberg, f 1844 13/3, till åbohemmanet. Makarna som bägge var födda i Över-Luleå socken och gifta sedan år 1872, hade tidigare tjänat på Rosfors Bruk där hustrun varit mjölkerska. Familjen medförde följande barn:

Hulda Catharina f 1873 21/9, gift med C P Blomberg i Åkerholmen
Anna Maria f 1875 21/12, gift med Isak Andersson
Axel Hjalmar f 1878 4/5, gift med Anna Lovisa Lundberg ifrån Storidan
Ida Serafia f 1880 30/12, gift med Petter Wennberg på Björknäs nr 1
Gustaf Alfred f 1883 18/11, flyttade till Luleå
Johan Verner f 1886 30/11, gift med Maria Eriksson från Holmsel
Harald Wilhelm f 1889 30/3, gift med Sara Andersson i Holmsel

Av dessa kom sonen Hjalmar Blomkvist och hans hustru Anna att flytta med sin familj till Sävdal år 1905, där de förutom fem egna barn uppfostrade några av Helmer Johanssons barn i Åberget.
Axel och Gustava Blomkvist avled 1929 respektive 1921. På platsen bodde sedan familjen Johan och Hanna Öhlund.

Vitberget
Väster om Åkroken ligger byn Vitberget, eller Vitbäcken alternativt Risliden som den tidigare kallades. Den äldsta karta som påträffats över trakten visar hemmanet "Hvitbäcken uti Elfsby socken" och är upprättad av lantmätare Wibell (för skattläggning) år 1850. Denna kartbild har sedan kopierats för laga skifte år 1877. Ägorna gränsade i öster mot Åkrokens område, i norr och söder mot kronomark och i väster mot lappmarksgränsen, och hade år 1850 endast en bebyggare. Denne synes ha varit bosatt i hemmansområdets mitt, just där bäcken gör en skarp krök i närheten av den plats där skolan sedan byggdes. Vem denne förste bofaste var, har dock ej kunnat fastställas.
I samband med avvittringen år 1860 upprättades förslag till mantal, ränta och område för krononybygget ifråga, varvid bl.a. framkom att nybygget som omfattade ½ mantal föreslogs till femtio frihetsår på grund av dess svårodlade mark och avlägsenhet.
Vidare framgår att förste sökande var fältjägaren Isak Andersson Stark i Manjärv, som år 1856 inlämnade följande ansökan:

Å Krono-odisponerad Allmänning på norra sidan om Piteå Elf, 3/4 mil i Nord från Storforsen, vid den så kallade Hvitbäcken som löper ner i Waris ån har jag funnit tillfälle till anläggande af ett Nybygge med åkerjord och Bohlstadsställe på Östra sidan om förenämnde bäck samt äng bestående af rödningsland på ömse sidor om Hvitbäcken, från dess utlopp i Waris ån uppefter bäcken, jemte inom denne tract befintlige Myror och naturliga slogar; Och vågar jag derföre ödmjukast anhålla att få desse lägenheter, jemte öfrige, som beqvämt kunna intagas, till anläggande af ett Krono-Nybygge upptaga, upparbeta och till begärde ändamålet använda; åtagande jag mig att vid blifvande undersökningsprotocollet foga Preste Attest, jemte antaglig borgen för Åbo skyldigheternes fullgörande.

Piteå den 13 Junii 1856

Isac Andersson Stark i Elfsby och Mandjerf

Fältjägare

Som sökande anmälde sig också, liksom när Åkroken skulle anläggas, Olof Nilsson i Ale. Denne åberopade även här lanträntmästare Öqvists gjorda ansökan av år 1848, som denne sedan överlåtit på åtskilliga andra. Troligen erhöll dock Isak Andersson rättighet till nybyggesanläggningen. Denne som var född den 27 september 1825 i Vistheden och tjänat soldat i Manjärv, flyttade nämligen till Vitberget år 1870. Exakt var han slog sig ned är inte känt, men det kan mycket väl vara på den år 1850 beskrivna platsen. Isak Andersson avled den 20 mars 1886.
Ett område i östra delen av Vitberget disponerades år 1876 av Johan Andersson Wester, f 1830 12/4. Han var son till pigan Brita Hansdotter som vid denna tid bodde i Bredsel. Wester hade år 1866 ingått äktenskap med änkan efter Daniel Westerlund i Granlund, Anna Carolina Wallin, f 1842 5/8. Hon medförde i boet sönerna Daniel, f 1862 6/11, och Nils, f 1865 1/4. Gemensamt fick paret sedan sonen Johan Ludvig (Westerlund), f 1872 21/7 i Bredsel. Hustrun avled dock i maj 1874, varför Wester var änkling när han flyttade till Vitberget. År 1884 gifte han om sig med Anna Erika Jonsdotter, f 1856 14/7 som dotter till Jonas och Stina Greta Jonsson i Lill-Korsträsk. De fick följande barn:

Anna Carolina f 1884 26/2, gift med Leo Johansson i Trångfors
Carl Viktor f 1886 12/2
Jonas Oskar f 1888 6/3, död 1888
Hilma Johanna f 1889 2/10
Anton Leander f 1892 19/2

Den till synes allerstädes boende lappmannen Johan Pålsson kom även att vara bosatt i Vitberget. Inflyttningsåret är ej känt men förmodligen ej före år 1883, enär han dessförinnan uppges vistas i Södra Storfors och Åkerdal. Av allt att döma blev Vitberget också hans sista boplats. Flera av hans barn blev för övrigt gifta och bosatta i Vitberget med omnejd. Dessa voro:

Johan Erik f 1851 10/9, gift med Maria Elisabeth Engfors från Åkroken
Christina f 1853 29/4
Maria Catharina f 1855 11/4, gift med Erik Magnus Eriksson i Vitberget
Anna Greta f 1857 3/1, gift med Nils Petter Berglund i Vitberget
Anders f 1858 7/8, flyttat 1879
Sara Brita f 1860 26/7, gift med Aron Johansson i Robbi
Johanna Emilia f 1872 1/10
Till dessa barn kommer ytterligare tre som dog endast 1-2 år gamla

Maria Elisabeth Engfors och Aron Johansson var syskon och barn till Johan Hansson Engfors i Åkroken. Erik Magnus Eriksson och Nils Petter Berglund var halvsyskon till den tidigare omtalade Johan Wester.
Efter Johan Erik Johanssons död gifte hans hustru om sig med Johan Westers son, Johan Ludvig Westerlund. I de bägge äktenskapen föddes barnen:

Johan Axel f 1883 11/6, gift med Ida Karolina Åberg från Västerbotten
Nils Arvid f 1885 18/9, död 1886
Nils Arvid f 1887 27/9, död 1889
Artur f 1896 27/4, gift med Thea Johanna Blomkvist från Åkroken
Algot f 1898 25/6, gift med Edit Lovisa Blomkvist från Åkroken
Amandus f 1900 20/9, gift med Astrid Nilsson
Signe Maria Ingeborg f 1905 16/6, gift med Gottfrid Olofsson i Älvsbyn
Svea Elisabeth f 1903 16/3, död 1906 13/9
Nils Gerhard f 1908 24/9

Erik Magnus Eriksson, f 1835 11/11, och hans hustru Maria Catharina fick fem barn, varav endast dottern Beda Emelia, f 1890 3/3, överlevde. Såväl barnen som föräldrarna dog i lungsot, de senare 1891 respektive 1893. Den då treåriga dottern kom att bli uppfostrad i två hem, först hos familjen Pettersson i Vitberget och sedan hos familjen Lundberg i samma by. År 1922 emigrerade hon till USA.
Nils Petter Berglund, f 1841 29/7, och hans hustru Anna Greta eller "Greta-Moran" som hon kallades, gifte sig år 1880 och fick tre barn, varav endast sonen Nils Johan, f 1881 28/1, uppnådde mogen ålder. Nils Petter avled år 1885, varefter Anna Greta år 1888 gifte om sig med Isak Jonsson, f 1864 9/11 som son till den tidigare omtalade "Basun-Lova" i Gustavstorp. Anna Greta avled i juli 1892, varpå Isak blev omgift med Erika Norkvist ifrån Tväråsel. De bosatte sig i Otostorp, som ligger intill landsvägen på sträckan Vitberget - Kåbdalis. Följande barn fanns i denna familj:

Frans Gustaf Leonard f 1888 22/6, bosatt i Svannäs
Emilia Elisabeth f 1892 9/4
Arvid, gift med Ingeborg Pettersson från Sillre
Signe, gift med Oskar Lundberg i Kårsotorp
Hildur, gift Holmström
Thea, gift med Robert Grankvist och sedan med Knut Stenberg

Johan Oskar Aron Johansson, f 1860 15/6, och gift med Sara Brita, var åbo på Robbi, ett hemman under Skuthamn AB, beläget vid landsvägen strax väster om Njalle. Efter Sara Britas död gifte Aron om sig med en kvinna vid namn Maria. I familjen, som också denna var hårt drabbad av lungsot, föddes barnen:

Beda Johanna f 1884 21/3, gift med Erik Söderberg i Johannestorp
Johan Albin f 1888 16/7, gift med Therese
Petter Anton f 1890 2/7
Ernst Algot f 1892 9/6
Frits f 1902 23/12, död 1939
Agda f 1904 18/9, gift med Leo Öhman i Njalle
Gotthard f 1910 3/5, död 1932

Nästa inflyttning skedde år 1885 av Nils Johan Juhlin, f 1841 25/12 i Övra Byn. Han var sonson till soldaten Johan Segerkarl därstädes. Juhlin hade dessförinnan varit bosatt i Hällan under åren 1842-43 och i Timfors åren 1844-51. Han hade en dotter som var gift med Karl Lindgren i Kisån. Dessa fick i sin tur dottern Hilda, f 1874 30/4, vilken gifte sig med Fredrik Lundberg, f 1876 18/7 i Borgfors.
År 1892 avled Hildas morfar, Nils Johan Juhlin. Hans ställe i Vitberget kom vid okänd tidpunkt därefter att tillfalla Hilda och Fredrik Lundberg. Sonen Henning Lundberg berättar att den Juhlinska bostaden som låg på södra sidan av Vitbäcken, strax till vänster när man kommer över bron, länge varit synlig i form av ett antal stenar i deras potatisåker. Juhlin bodde nämligen i en s.k. jordkula.
År 1886 inflyttade Gustav Johan Nilsson, f 1850 21/10 i Korsträsk, till Vitberget. Denne gifte sig samma år med Cathrina Maglena Lundberg, f 1859 11/7 i Storidan. I familjen föddes följande barn:

Johan Ludvig f 1886 15/7, död 1890
Oskar Edvig f 1888 2/8
Ebba Maria f 1891 18/3
Frans Ludvig f 1893 23/5
Selma

Den släkt som från år 1888 kom att dominera den västra delen av Vitberget bar namnet Johansson. Det var Petter Anton Johansson, f 1851 28/7, och hans hustru Anna Magdalena Johansdotter, f 1837 2/8, vilka nyssnämnda år inflyttade till byn. Per, som han kallades, kom från Sjulnäs där hans far Johan Petter Matson varit soldat under namnet Skicklig och Anna Magdalena kom från Lillpite, där hennes far Johan Andersson tjänat som soldat Hassel. Makarna som varit gifta sedan år 1876 hade vid flyttningen sönerna Erik Anton, f 1876 14/12, och Johan Bernhard, f 1880 22/12.
Erik Anton Pettersson blev gift med Johanna Fredrika Engström och de drev från år 1924 affär i en uthuslänga på gården. År 1933 byggde sonen Harald om bagarstugan till affär, vilken sedan år 1938 överläts till Abel Isaksson. Denne byggde en ny affär år 1954, som slutligen avvecklades någon gång i början av 1970-talet. Haralds bror, Konrad Pettersson, blev år 1927 riksbekant som Vasaloppsvinnare.
Johan Bernhard Johansson blev gift med Elma Hedman ifrån Vistträsk och det blev deras son Hugo Johansson som sedan kom att överta hemmanet och bruka det fram till sin död på 1970-talet.
I närheten av den tidigare beskrivne Fredrik Lundbergs bostad, fast på andra sidan av Vitbäcken vid landsvägen, bodde Johan Anton Hedman, f 1874 22/11 i Nästräsk. Han var gift med bonddottern Ulrika Åhman, f 1873 11/6 i Manjärv. Paret hade följande barn:

Agnes Ulrika f 1899 13/6, gift med Arvid Lundgren i Brännmark
Thea Maria f 1901 15/3, gift med Johan Lundberg i Vitberget
Helga Viktoria f 1907 9/6, gift med Axel Öberg i Brännmark
Johan Einar f 1903 14/10, gift med Gunhild Sjöberg i Holmsel
Edla Alice f 1909 21/2, ogift

År 1897 inflyttade Nils Olov Nilsson, f 1873 2/8 i Över-Luleå socken, och hans hustru Anna Margareta Olsson, f 1879 i oktober i Porivara också i Över-Luleå socken. Hustrun avled dock efter en kort tid, varpå mannen gifte om sig med kusinen Ida Maria Wilhelmina Steen, f 1883 4/6 i Flåsjön. Efter makens död år 1939 gifte Ida om sig med Fredrik Lundh ifrån Brännmark. Sönerna Harald och Oskar Nilsson hade under några år en såg i Vitberget, senare övergick man till vägbyggnadsverksamhet under namnet Planbetong AB.
En dryg ½ km väster om Åkroken, just där Vitbäcken blir synlig på sidan av vägen, påträffas lämningarna av familjen Gustav Nybergs bostad som revs omkring 1942. Dessa hade tidigare bott strax norr om den plats där nu syskonen Westerlund bor. Gustav som var född 1872 9/12 i Hortlax hade tidigare tjänat dräng i Storfors-Åträsk. Hans hustru Emmy Elisabeth, f 1883 14/3, var dotter till Carl Gustav och Emma Andersson i Sörstrand. I familjen fostrades sex barn, varav sonen Gösta drunknade i Vitbäcken strax intill hemmet, endast sju år gammal år 1925. Dottern Iris, gift Öhlund i Tväråsel, berättar att hon under sin skoltid brukade hjälpa sin far med tjärdalsbränning i trakterna av Aktseberg och Njalle. Denna tjära flottades sedan på sedvanligt sätt utefter Vitbäcken.
Strax utanför sockengränsen, på den plats som senare tiders ungdom nyttjat som fotbollsplan, bodde den från Storforsen inflyttade Johan Emanuel Lundstedt, f 1830 30/10. Han var först gift med Elsa Maria Johansdotter, f 1825, och sedan med Anna Stina Eriksdotter, f 1841 23/2. I familjen föddes barnen:

Johan August f 1853 3/2, gift tvenne gånger (se Södra Storfors)
Carl Emanuel f 1855 21/11, gift med Augusta Björk
Margareta Lovisa f 1858 14/3, död 1878
Erik Anton f 1861 29/1, gift med Alvina Stenberg
Abraham f 1863 24/10, ogift och bosatt i Åkerdal
Frans Oskar f 1867 24/4, död 1887
Johan Viktor f 1876 1/11, ogift
Anna Amanda f 1879 31/8, ogift
Maria Lovisa f 1882 28/9, gift Jonsson Klok. Dessa övertog hemstället.

Karta över Risliden från 1880-talet till nutid
Bild av brännvinskagge tillhörig Johan Andersson Wester

Njalle
Njalle eller Njallebäcken ligger vid vägen cirka 3 km in i Jokkmokks socken. Platsen var bebodd år 1880 av Olof Petter Johansson, f 1852 22/6 i Älvsby socken, och hade liksom många andra ställen i denna trakt grundats utan myndigheternas tillstånd. År 1895 ansökte Johansson om att stället skulle förklaras som skogstorp, vilket revirförvaltaren godkände enär den omgivande trakten var glest befolkad och bevakningen av uppkommen skogsbrand liksom olaga jakt bättre kunde skötas genom denna bosättning. Olof Petters hustru Beata var född 1860 8/6 som dotter till Johannes Söderberg i Johannestorp. Paret fick en son Johan Bernhard, f 1896 16/3, död 1897. År 1895 tog de en fosterson vid namn Axel Gideon Matsson, f 1888 1/1, vilken därefter kom att bära namnet Johansson. Denne gifte sig med Wilma Maria Nilsson ifrån Banforsen och bosatte sig i trakten av Telejaur. De fick sonen Konrad Johansson, numera bosatt i Älvsbyn.
I Norrbottens museums årsbok 1978-79 finns en lång och rikt illustrerad artikel av kronojägare Hjalmar Sandström. Han beskriver bl.a. kronojägarstället i Njalle, där han år 1928 fick tjänstgöring. Här fanns då sågdamm och såghus samt ett torkhus, en för trakten imponerande anläggning.
Se församlingsböcker för Jokkmokks församling 1900 - 1920

Robbi
I närheten av Robbi fast på södra sidan om Vitbäcken var Erik Mikael Lundkvist, f 1873 24/10, bosatt. Han var son till den bekanta Beata Mickelsson Lundkvist, f 1849 31/8 i Finland. Hon kallades allmänt för "Finn-Beata" och var en ovanligt manhaftig kvinna som försörjde sig på skogsarbete och jakt, huvudsakligen i närheten av Granholmen. Hon slutade sina dagar i Jäkna år 1927. Vem som var Mikaels far har inte gått att utröna. Mikael kallades allmänt för "Tvåtumme-Mikael", eftersom hans ena tumme såg så ut. Han gifte sig år 1899 med Hilda Lundström, f 1878 4/10 i Tväråsel. Hon var dotter till Lars Olov och Maria Lovisa Lundström, bägge med rötter i gamla släkter på Byn. Mikael och Hilda hade åtta barn, alla födda åren 1901-11.

Johannestorp
Vid flera tillfällen i denna skrift har jag återkommit till platsen Johannestorp, där invandraren Johannes Söderberg, f 1835 30/3, bodde. Stället som ligger vid landsvägen mellan Vitberget och Kåbdalis, grundades utan tillstånd på kronans mark av denne Söderberg. Det blev skogstorp år 1897, efter ansökan år 1895. Vid syn år 1896 befanns mangårdsbyggnad, fähus och stall. Johannestorp hade dock upptagits i mantal redan 1891 med ovannämnda Söderberg som torpare. Dessförinnan bodde han i Nybyn och en kort tid därefter i Gransel, innan han slutligen flyttade till Johannestorp.
Johannes Söderbergs andra hustru Maria Johanna Berglund, f 1850 28/6 i Manjärv, var i likhet med halvbröderna Johan Wester, Erik Magnus Eriksson och Nils Petter Berglund i Vitberget, barn till pigan Brita Hansdotter. Maria Johanna hade vid giftermålet med sig dottern Hilda Johanna, f 1875 16/3, och i äktenskapet föddes ytterligare fyra barn. Dessa fyra tillsammans med mannens sex barn från första äktenskapet voro:

Simon f 1859 3/3, gift med Lovisa Forslund och sedan med Lovisa Hansson
Beata f 1860 8/6, gift med Olof Petter Johansson på Byn nr 1
Erik f 1864 14/3, död 1886
Johan f 1867 10/10, flyttade till Luovare och Malmberget
Mats f 1867 10/10, gift med styvsystern Hilda Johanna (se ovan)
Anna f 1872 3/7
Karl Edvard f 1885 23/7
Erik Oskar f 1887 27/10, gift med Beda Johanna Johansson
Frans Bernhard f 1890 21/7, gift med Theresia Lindvall från Trångfors
Nils Arvid f 1891 4/11

Simon Söderberg, som en tid bodde vid Banforsen i Älvsby socken, flyttade till Sarkastorp i Jokkmokks socken, där hans son Karl Söderberg, f 1893 16/3, senare övertog och residerade. Denne blev senare bekant under namnet "Sarkas-Kalle".

Svannäs
Ytterligare en bosättning efter vägen Vitberget - Kåbdalis är Svannäs. Detta ställe upptogs år 1909 på kronomark av Johan Forsberg, f 1863.
Efter denne bodde där Frans och Adina Jonsson, vilka sedan flyttade till Kåbdalis.

Höboda
Bosättningen Höboda ligger norr om landsvägen mellan Svannäs och vägskälet till Moskosel. På detta ställe bosatte sig sameättlingen Paulus Larsson, f 1847 16/7, utan laga tillstånd under 1800-talets andra hälft. År 1879 blev Höboda skogstorp och upplåtet på livstid för Paulus Larsson. Denne som kom ifrån Peske blev genom sitt giftermål med Magdalena Christina Carlsdotter, f 1847 14/6, ingift i den skogssamesläkt som innehade det omkringliggande Kitajaurlandet. Paulus och hans hustru hade följande barn:

Maria Alexandra f 1876 17/2
Kajsa Ulla f 1878 28/9, död i Piteå
Johan Albert f 1881 24/4
Carl Joel f 1883 14/7, gift med Hulda Öberg i Bredsel
Nils Magnus f 1885 28/5
Johan Jakob f 1887 28/9, gift med Anna Viktoria Ström i Jägen

Forts kapitel 2.12

Åter sida 1