2.4 Södra Storfors, Rosdal, Åkerdal och Sörstrand

Av Anders Sandström och Börje Öhman

Bokmärken:
Rosdal
Åkerdal
Sörstrand

Södra Storfors
Förste nybyggare i Södra Storfors var Nils Joseph Lindström, f 1793 6/6 som son till Joseph Josephsson och Anna Nilsdotter i Ersnäs, Neder-Luleå socken. År 1800 flyttade familjen upp till Storforsen där man övertog hälften av det år 1794 insynade nybygget. På grund av vissa mellanhavanden med Manjärvsborna om den sk "Warris-ängen", vilken gick nybygget förlustigt, flyttade familjen till Storfors-Åträsk år 1801. På denna plats växte sedan Nils och hans bröder upp, innan de lämnade hemmet på 1810-talet. Möjligen vistades Nils från och med år 1813 och några år framåt, hos föräldrarnas släktingar nere vid kusten. Åren 1818-19 synes han åter ha varit bosatt hos föräldrarna i Storfors-Åträsk, kanske för att övertaga faderns nybygge. Så sker emellertid inte, utan detta övergår i annan ägo någon gång omkring åren 1820-21.
År 1820 gifter sig Nils med den elva år äldre Magdalena Persdotter ifrån Byn. Hon var änka efter bonden Jon Jonsson på Byn nr 1, och hade från det äktenskapet med sig barnen Olof, f 1811 1/3, och Sophia Magdalena, f 1815 1/5. Efter giftermålet föddes barnen Nils, f 1822 30/8, och Anna Margareta, f 1825 15/1. I mitten på 1820-talet flyttade familjen till Storforsen, där man på södra sidan av älven upptog ett nybygge, Södra Storfors benämnt.
På Lantmäteriets arkiv i Luleå finns under avvittringshandlingarna för Holmsel och Storforsen ett långt aktstycke med följande rubrik:

"Konungens Befallnings hafvandes i Norrbotten Utslag uppå Inhysesmannen Nils Lindströms i Byn Piteå Socken Ansökning, att af åtskillige krono lägenheter, belägne vid så kallade Storforsen och trackten deromkring, få nytt kronohemman inrätta, Gifvit Piteå å Lands Contoret, den 16:de Augusti 1825".

Av denna handling framgår att syn hållits av kronolänsman Nordström och nämndemännen Anders Hedqvist från Öjebyn och Jon Mattsson ifrån Byn den 27 augusti 1824. Man hade därvid samlats hos Nils Berglund i Storfors-Åträsk och där rekapitulerat Storforsens krononybygge, alltifrån dess början år 1794 fram till dags dato. Därav framgick att Berglund satt på den hälft av nybygget som Nils Lindströms far, Joseph Josephsson, år 1800 tillhandlat sig, samt att den andra hälften år 1803 inköpts av baron Samuel Gustav Hermelin. Den sistnämnde hade dock varken byggt eller låtit verkställa någon odling på sin del, och nu önskade Nils Lindström uppta ett nybygge därstädes.
Till boställe på denna hälft av Storforsens krononybygge var tidigare utsynat en tomt på södra sidan av Åträsket. Där fanns dock endast en till väggar uppsatt stuga, ett utruttet fähus och en foderlada utan tak. Dessutom fanns där ingen tjänlig åkermark, endast sand och steril jord, beväxt med renmossa och tallskog. I stället föreslog Lindström och synemännen en av Joseph Josephsson år 1811 utsynad trakt, 1/8 mil nedanför Storforsen vid Bredselet, på södra sidan Pite älv. Denna trakt bestod av fin ler- och sandmylla i lutning mot älven, och där ansågs sex tunnland stenfri mark kunna uppodlas till åker. Dessutom uppräknades ett antal myr- och strandängar, vilka dels insynats under Storforsens krononybygge år 1794 och vars halva avkastning utgjorde 12 ½ skrindland äng, och dels nyinsynade sådana vars avkastning utgjorde 27 ½ skrindland äng.
Mor detta hade Nils Berglund föga att invända, enär "den härförut och år 1801 utsynte samt af honom begagnade Bolstad i Orrskatan vid Åträsket vore för honom tillräckelig".Endast vad gällde bärgningar av ett lass sjöfoder vid Åträsket inlade han protest mot.
Protesterade gjorde däremot Berglunds hustru, Brita Magdalena Larsdotter, vilken året efter synen blivit änka och då inlämnade en skrivelse där hon på punkt för punkt inlade sitt veto med hänvisning till grundläggningssynen från år 1794 och den kompletterande synen år 1801. Kvar lämnades endast ett antal myr- och strandslogar samt Bredselsholmen, vilka tillsammans endast avkastade 17 1/16 skrindland.
Landshövdingeämbetet tog dock inte större hänsyn till protesterna, eftersom mannen före sin död i huvudsak hade godkänt det hela. Till det får man också lägga det faktum att Berglund och hans hustru bara var ägare till den ena hälften av Storforsens krononybygge. På tre punkter tillmötesgick man änkan, det gällde dels den tidigare nämnda bärgningen av sjöfoder vid Åträsket, samt bärgningen av stränderna vid Görjeträsket och på de tre Lappmyrarna, vilka tillsammans avkastade 5 ½ skrindland äng. Därefter godkände man Lindströms tilltänkta nybyggesanläggning, med villkor att han med driftighet och flit skulle bebygga, odla och iståndsätta densamma, så att han vid de trettio frihetsårens utgång skulle kunna gå i skatt. Dessutom kunde han efter underdånig anhållan, i stöd av ett kungligt brev av den 10 februari 1824, erhålla odlingsunderstöd. Detta uppgick till tre tunnor korn de två första två åren och två tunnor det tredje året, dock med förbehåll om återbetalningsskyldighet ifall vissa specificerade villkor inte uppfylldes.
Det är inte mycket vi vet om Nils Lindström och hans familjs fortsatta öden i Södra Storfors, eller Storfors nr 2 som det också kom att heta. Hustrun Magdalena Persdotter dog förmodligen tidigt och Nils själv framlevde senare delen av sitt liv som inhysesman hos nybyggets senare ägare. Sonen Nils Nilsson Lindström kom att tjäna som dräng hos olika nybyggare i trakten innan han år 1859 gifte sig med Christina Margareta Andersdotter, f 1833 7/7 som dotter till Anders Eliasson i Brännträsk, där paret även bosatte sig. Efter mannens död flyttade dock änkan till Uddträsk i Manjärv.
Någon gång i mitten på 1830-talet övertogs Södra Storfors av Lars Johansson Lindfors, f 1804 6/8 som son till Johan Johansson och Ella Jonsdotter på Sikfors nr 4. Denne hade först tjänat dräng på Finnäset och i Manjärv innan han år 1838 gifte sig med Maria Lovisa Nilsdotter, f 1816 10/3 som dotter till Nils Olofsson och Catharina Andersdotter på Muskus nr 4. Vid detta tillfälle nämnes Lars som nybyggare i Storforsen, varför vi kan utgå från att han redan då övertagit nybygget. Länge synes de nygifta inte ha blivit på denna plats, eftersom vi omkring år 1840 återfinner dem som ägare till Finnäsets krononybygge. Vilket för övrigt Lindfors sedan överlät till svågern Anders Andersson, gift med hustruns syster Lisa Greta Nilsdptter, när han år 1842 flyttade till Sunderbyn nr 10 i Neder-Luleå socken med sin familj.
Som dräng och piga under Lindfors tid som ägare, tjänade Martin Emanuel Lundstedt och dennes hustru Cajsa Greta Matsdotter, vilka sedan flyttade till Brännmark. Det är troligt att Lundstedt under några år brukade nybygget som arrendator, eller landbonde som husförhörslängderna utsäger, innan ny ägare tillträder i slutet på 1840-talet. Se karta över Södra Storfors
Vid denna tid inflyttade nämligen Per Persson Sundman, f 1817 20/2, ifrån Vistbäckens krononybygge eller Storfinnträsk och övertog Södra Storfors. Denne var sedan år 1844 gift med Anna Magdalena Johansdotter, f 1823 15/11 som dotter till Johan Johansson och Magdalena Jonsdotter på Manjärv nr 4. I familjen kom följande barn att födas:

Maria Catharina f 1844 26/12
Johan f 1846 6/10, gift med Maria Lovisa Lundh från Brännmark
Per August f 1849 19/3, gift med Ulrika Westerlund från Manjärv
Olof Gustaf f 1851 7/1, död samma år
Daniel f 1853 29/9, gift med Augusta Boström
Anna Lovisa f 1859 7/9
Olof Albert f 1862 12/7, gift med Hilda Sofia Sundell

Den 3 oktober 1848 lämnade Per Sundman in tvenne ansökningar till myndigheterna i avsikt att utöka sitt markinnehav. Den ena ansökningen gällde alla odisponerade odlings- och ängslägenheter mellan Åträsk, Manjärv och Finnäsets områden och den andra inrättandet av ett nytt krononybygge på norra sidan om Pite älv, vid det sk "Granselet". Det sistnämnda verkar inte ha tillfallit Sundman, såvida han inte genom försäljning överlåtit eventuellt erhållna nybyggesrättigheter.
År 1853 upprättade kommissions- och avvittringslantmätaren J J Wibell förslag till skattläggning och utbrytning av Storfors nr 1 och nr 2, eller Storfors-Åträsk och Södra Storfors som de också benämndes. Därav framgår bl a att innehavarna saknade det första anläggningsbrevet från år 1794, och att de endast kunde visa upp synehandlingarna från åren 1801 och 1824. Av de däri beskrivna lägenheterna brukades en del enskilt och en del gemensamt, varför lantmätaren ansåg det tjänligast att de gemensamt skattlades och sedan delade på skatten. Detta accepterades också av de bägge berörda.
Därefter vidtog granskning av lantmätare Ruuths och kapten Axelssons kartor från år 1851, där det framkom att ägorna var så vitt spridda på kronoallmänningen, att alla omöjligen kunde inbegripas inom det antal skiften avvittringsstadgan föreskrev. Även i denna fråga förklarade sig parterna nöjda med det förslag lantmätaren framlade. Trots att detta innebar att en del områden uteslöts, så skulle ändå skiftenas antal uppgå till fler än föreskrivna tre. Därför beslöt man att anhållan skulle inlämnas till myndigheterna om inte dessa ställen kunde få tilldelas fyra skiften.
Huruvida berörda myndigheter följde dessa förslag är tvivel underkastat. I varje fall synes Storfors-Åträsk vid upprättat förslag till avvittringen år 1860 ha åsatts 21/64 mantal och Södra Storfors 7/32 mantal. Det sistnämnda delades sedan av Per Sundmans söner, Johan och Per August Sundman, vilka erhöll 7/64 mantal vardera.
Johan Sundman och hans hustru Maria Lovisa Lundh, f 1855 20/5 som dotter till Daniel Danielsson Lundh och Catharina Magdalena Nilsdotter i Brännmark, bosatte sig väster om hemgården. Äktenskapet var barnlöst och man uppfostrade en flicka vid namn Elise, som sedan gifte sig med Johan Olsson, vilken övertog stället.
Per August Sundman och hans hustru Ulrika Westerlund, f 1841 29/4 som dotter till Fredrik Larsson och Ulrika Johansdotter i Manjärv, bosatte sig på hemstället. I äktenskapet föddes barnen Anna Ulrika, f 1881 1/1 och Johan August, f 1883 6/5. Av dessa kom sonen Johan August och hans hustru Alma Andersson ifrån Holmsel att överta fädernegården.
Öster därom bosatte sig en annan av Per Sundmans söner. Det var Daniel Sundman och hans hustru Augusta Boström, f 1866 12/3 som dotter till Catharina Margareta Lundh ifrån Brännmark. I familjen föddes barnen:

Wilma Elisabeth f 1889 25/9, död 1891 26/10
Frans Albert f 1891 16/3, död 1891 2/5
Ernst August f 1892 13/10, försörjde sig som gårdfarihandlare
Anders
Ossian

* Se kompletterande information

Ytterligare öster om Daniel Sundman bodde Olof Albert Sundman och hans hustru Hilda Sofia Sundell.

Rosdal
På södra sidan om Pite älv, nedströms Södra Storfors krononybygge, anlades under andra hälften 1800-talet ytterligare tre nybyggen. Dessa voro uppifrån forsen räknat Sörstrand, Åkerdal och Rosdal. I den här skildringen kommer de dock att återges i den ordning de anlades.
Först av dessa var Rosdal, till vilket ansökning om anläggning inlämnades år 1857 av bondesonen Nils Petter Nilsson. Denna ansökan, vilken senare överläts till Johan Johansson Roos ifrån Manjärv, omfattade bl a bostadsställe och odlingsmark på södra sidan av det sk "Vidselet" och "Lindströms-dalen", samt ängs- och odlingslägenheter på norra sidan av Trångforsen och uppefter Västra Pansikån.
Efterhand synes problem ha uppstått, ty i slutet av år 1863 undertecknade Roos en fullmakt, vari han uppdrog åt innehavaren av denna att för hans räkning fullfölja den nybyggesansökan han insänt omkring år 1861. Om ansökningen ifråga icke var inlämnad hade fullmaktsinnehavaren även rättighet att för Roos räkning upprätta en ny sådan. Ärendet måste ha dragit ut på tiden, eftersom det är först i början av år 1865 som en skrivelse inlämnas till konungens befallningshavande i länet, där en man vid namn Sundberg å Roos vägnar förnyar ansökningen och anhåller om att vederbörande avvittringslantmätare må verkställa erforderlig undersökning av området. Det sistnämnda med anledning av att någon länsmanssyn aldrig hållits.
Roos fick vänta ytterligare fem år innan förslag till mantal, ränta och område upprättades för nybygget i samband med avvittringen år 1870. Söndagen den 3 juli samma år upplästes följande kungörelse i Elfsby kyrka:

Att undertecknad, efter vederbörligt förordnande, är här att verkställa återstående afvittringsåtgärder inom Elfsby kapellförsamling, det varder härigenom kungjordt, och får jag, med stöd af Kongl: Kungörelsen den 12.e Juni 1856 allvarligen anmana egare, innehafvare och åboer å Hemman och lägenheter att, såvida obehag vill undvikas, genast, vid första kallelse, infinna sig för utgörande af handtlangning.

Elfsby och Storfinnträsk den 2 juli 1870

L. Ruuth

Att Roos då sedan en tid var fast etablerad på nybygget framgår av följande förteckning, upprättad den 29 juli 1870 av ovannämnde Lars Ruuth:

Manbyggningen
å 1 ½ fot hög stenfot, 30 fot lång, 22 ½ fot bred, 11 ½ fot hög till takbandet, under tak af näfver
350:-
Bagarstugan
å 1 fots hög stenfot, 26 fot lång, 18 fot bred, 9 ½ fot hög, under tak af näfver
150:-
Fähusbyggningen
62 fot lång, 24 fot bred, 10 fot hög under takbandet, under klofwatak, inredd uti fähus med foderbord ofvanpå, lider, stall med rum för en häst, samt kornlada med loge
250:-
Sommarfähus
under klofwatak, 16 fot långt, 18 fot bredt och 7 fot högt till takbandet
50:-
Odlad åker
2 tunnland 3 kappland samt linda4 kappland, tillsammans 2 tunnland 7 kappland
250:-
Rödjit äng
3 skrindrum á 16 rdr
48:-
Gärdesgård
kring ägorna vid gården 4 150 fot á 2 öre
83:-
Summa riksdaler riksmynt 1.181:-

Vid förrättningen anhöll Roos att få nybygget indelat i trenne skiften, nämligen Gårdsskiftet söder om Vidselet, Myrskiftet norr om Brännträsket samt Rödjingsskiftet på bägge sidor om Östra Pansikån, öster om Brännmarks gårdsskifte. Denna anhållan bifölls också av lantmätaren, vilken åsatte nybygget 9/64 mantal och trettiofem frihetsår.
Efter denna relativt utförliga redogörelse för nybyggets tillkomst, kan det vara på sin plats att även något redogöra för dess förste innehavare och hans familj. Johan Johansson Roos, f 1825 27/5 som son till Johan Johansson och Magdalena Jonsdotter på Manjärv nr 4, gifte sig år 1848 med Brita Kristina Larsdotter, f 1821 i Arvidsjaurs socken. Hon var änka efter den förste nybyggaren i Brännmark, Johan Andersson, vilken avled i lungsot detta år. Med sig i det nya äktenskapet hade Brita Kristina sönerna Johannes, Nils och Lars Petter Anton, födda 1842 21/10, 1844 29/6 och 1846 13/7. Se två förstnämnda tog släktnamnet Rosengren och blev upphov till en stor släkt i Manjärv, medan den sistnämnde begagnade såväl detta namn som namnet Roos. I Johan Roos och Brita Kristinas äktenskap föddes barnen:

Lars Gustav f 1848 i maj, död samma år
Maria Erika f 1849 31/12, gift med Lars Erik Larsson i Grundvattnet
Anders f 1852 12/10, gift med Emma Kristina Eriksson
Anna Lovisa f 1854 21/8, död 8 april 1858
Fredrik Oskar f 1857 15/5, gift två gånger Se notis!
Anna Lovisa f 1859 5/8, gift med Nils Petter Andersson i Finnäset
Brita Elisabeth f 1862 13/12, gift med Per August Larsson i Gransel
Ulrika Augustina f 1865 19/4, död 1870

Nybygget delades troligen av sönerna Anders och Fredrik Oskar Roos, vars ättlingar ännu delvis bor kvar i trakten. Dottern Anna Lovisa hade innan äktenskapet med Nils Petter Andersson, sonen Johan Fredrik Nilsson, f 1879 13/2. Denne kom sedan att gifta sig med kusinen Maria Antonia Larsson i Gransel.
I Rosdal bosatte sig i början på 1890-talet även syskonen Fredrik Albert, f 1863 21/2, och Maria Josefina Andersson, f 1866 19/5. Dom var ursprungligen födda i Storfors-Åträsk, men kom närmast från Holmsel, dit familjen flyttat senare. Vid samma tid inflyttade också Johan Johansson, f 1863 16/8, och hans hustru Sara Margreta Johansdotter, f 1868 10/7, med nyfödde sonen Emil Ragnar.
Johan Johansson kom sedan att sälja sin hemmansdel om 3/64 mantal, till Johan Oskar Steen ifrån Långträsk. Detta köp skedde den 29 december 1906, men familjen Steen flyttade till Rosdal först år 1907. Johan Oskar Steen, f 1860 23/8, kom ursprungligen ifrån Övre Flåsjön i Råneå socken och gifte sig år 1882 med Maria Fredrika Eklund, f 1862 18/7 som dotter till Erik Johansson Eklund och Katarina Margareta Kristiansdotter i Långträsk. I familjen Steen föddes barnen:

Ida Maria Wilhelmina f 1883 4/6, gift två gånger
Carl Johan Helmer f 1885 14/6, död ung
Frans Oskar Leonard f 1887 8/9, gift med Selma Charlotta Sundkvist
Anna Fredrika Lovisa f 1891 24/6, gift två gånger
Ammeli Paulina f 1894 6/4, gift med Ernst Algot Karlsson
Johan Arvid f 1896 4/8, gift med Beda Lundkvist från Sörstrand
Erik Helmer f 1899 29/4, död 1900
Berta Erika f 1901 8/2, gift med Viktor Nordvall från Hammarstrand
Frida Ingeborg f 1904 16/7, gift med Edvin Bergvall i Björkelund

Denna släkt blev stor och de flesta barnen fick i sin tur stora barnaskaror, vilka har bosatt sig och har varit verksamma i de byar som behandlas i denna bok. Några är redan nämnda i andra avsnitt, här ska endast konstateras att sönerna Frans Oskar Leonard och Johan Arvid Steen övertog och delade på hemmanet vid tiden för första världskriget. Se bild av Alvar, Oskar och Selma Steen i Rosdal

Åkerdal
Första sökande på Åkerdal voro inhysesmännen Gustav Johan Sundman, Israel Eriksson Grankvist och Lars Petter Anton Rosengren. Vilka år 1870 anhöll om tillstånd få anlägga ett krononybygge på södra sidan om Pite älv, mellan Rosdals och Södra Storfors områden, där tillgång till bostadsställe och åkerjord fanns. Ängeslägenheter var disponibla på såväl södra som norra sidan av älven samt på Lillholmen. Till ansökan bifogades också en karta över de byggnader och odlingar som Sundman köpt för 115 riksdaler. Tydligen hade någon redan påbörjat verksamheten i denna trakt, vi vet emellertid inte vem. År 1874 försålde ovanstående personer för 30 kr, 1/4-del av sökanderätten till inhysesmannen Johan Johansson Björk i Brännträsk.
I samband med avvittringen år 1876 upprättades förslag till mantal, område, frihetsår, ränta och kronotionde för Åkerdals krononybygge. Vi får då veta att nybygget föreslogs till 23/64 mantal, fördelat på trenne skiften och med fyrtio frihetsår.
Gustav Johan Persson Sundman, f 1822 11/7, var broder till Per Persson Sundman i Södra Storfors och kom närmast från Vistbäckens krononybygge eller Storfinnträsk. Han var sedan år 1848 gift med Maria Johansdotter, f 1828 6/10, vilken var syster till Per Persson Sundmans hustru. Dessa två systrar hade för övrigt bröderna Johan Johansson Roos i Rosdal och Jonas August Johansson, av vilken den sistnämnde blev far till den bekante "Milljons-Lass" i Åkerdal.
Gustav Johan Sundman och Maria bodde någon tid på hennes hemgård i Manjärv. År 1857 avled dock hustrun och efterlämnade tre minderåriga barn. Året därpå dog även hennes mor och dennes andre make, varefter läget blev mödosamt för Sundman, som tvingades inteckna egendomen för att klara uppehället. År 1863 flyttade han till Åkerdal med barnen, vilka voro:

Johan f 1849 9/5, gift med Anna Erika Westerlund från Muskus
Maria Gustafva f 1851 15/7, gift med Petter Anton Hedman i Nästräsk
Anna Magdalena f 1854 27/4, gift med J E M Nyberg i Sörstrand.

Av dessa barn blev det sonen Johan Gustavsson Sundman, som år 1877 fick överta rätten till faderns 3/32 mantal av det blivande krononybygget. För denna rättighet och för de åbyggnader som hörde till, erlade han 700 kr samt åtog sig att förse fadern med husrum, kläder, föda och nödig omvårdnad vid gården under hans återstående livstid. Dessutom försäkrades denne även 10 skålpund kaffe och 10 skålpund snus årligen. Johan Sundman och hans hustru Anna Erika Westerlund, f 1849 8/4, fick följande barn:

Anna Erika f 1874 10/8, gift med Johan Edvig Stenberg
Johan August f 1875 19/12, död 1876
Johan Viktor f 1877 8/3, gift med Anna Elodia Lundgren från Småträsk
Maria Lovisa f 1879 30/3, gift med August Olofsson
Hilma Augusta f 1881 11/5, gift med Albert Nyberg, emigrerade till USA
Gustaf Edvard f 1883 20/10, gift med Anna Elodia Lundgren (se ovan)
Vendla Amelia f 1886 11/6, gift med Ferdinand Nyberg, emigrerade
Johanna Elisabeth f 1888 16/6
Beda Theresia f 1891 27/4, död 1919 i spanska sjukan

Dottern Anna Erika och hennes man Johan Edvig Stenberg, f 1864 7/9 i Neder-Luleå socken, kom att bosätta sig i östra delen av Åkersel, där hustruns föräldrar hade mark tillgänglig. I familjen föddes åtta barn. Däribland sonen Algot, senare gift med Hilda Pettersson i Trångfors. Sönerna Johan Viktor och Gustaf Edvard Sundman var båda i var sitt gifte förenade med Anna Elodia Lundgren från Småträsk, och i de bägge äktenskapen föddes sexton barn, varav tre dog unga. Döttrarna från första giftet, Hildur och Jenny Sundman, gifte sig med Axel Granström respektive Axel Pettersson i Trångfors.
Den andre av de första sökande på Åkerdal var Israel Eriksson Grankvist, f 1830 15/12 som son till Erik Eriksson och Anna Olofsdotter på Byn nr 6. Israel som var yngsta barnet i en syskonskara på sexton, Däribland även Anders Eriksson i Storfors-Åträsk och Holmsel, uppgavs i sin ungdom vara sjuklig. År 1845 bodde han tillsammans med sin mor, som var änka, som inhyses i Byn. Fem år senare nämndes han som försvarslös, vilket närmast kan översättas med arbets- och egendomslös. Därefter uppträder han som dräng eller inhyses på ett flertal platser i socknen, bl a i Finnäset 1854. År 1860 gifter han sig med Anna Lisa Persdotter, f 1824 29/10 som dotter till Per Sundman i Storfinnträsk. Hustrun hade då sedan tidigare sonen Olof Johan, f 1858 18/7, vilken år 1872 flyttade till Piteå stad. År 1868 avled Anna Lisa, varpå Israel, som av någon anledning kallades "Palt-Israel", gifte om sig med Anna Brita Eriksdotter, f 1836 14/10 som dotter till Erik Starkman och Sara Brita Åberg i Manjärv. Vid denna tid flyttade också familjen till Åkerdal. Följande barn föddes i de två äktenskapen:

Carl August f 1861 5/1, gift tvenne gånger
Maria Erika f 1864 6/1
Birgitta Serafia f 1877 30/11, gift med Oskar Lundberg i Storfors-Åträsk
Ester Lovisa f 1880 28/1

Sonen Carl August Grankvist blev i sitt första äktenskap gift med Ida Fredrika Nyström, f 1860 13/6 i Håkansön, Piteå socken. Hon avled dock redan år 1899, varefter Carl August gifte om sig med Hilma Lovisa Nyberg, f 1879 20/9 som dotter till Johan Gustaf Nyberg och Brita Helena Eliasdotter i Storfors-Åträsk. Hilma som tidigare tjänat Piga i Älvsborg vid Varjisån, förde till äktenskapet med sig sonen Petrus. I de båda äktenskapen föddes sjutton barn, däribland:

Leo Alexius f 1884 28/6, gift med Beda Bergvall i Sävdal
Carl Hjalmar f 1887 7/5, emigrerade till USA
Emelia Maria f 1889 1/10, gift med Viktor Bergman i Åkerdal
Ernst Knut f 1891 25/8, gift med Selma Isaksson i Vitberget
Johan Emil f 1893 25/7, gift med Lova Bergman i Sävdal
Frida f 1895 25/6, gift med Arvid Lindgren i Nybyn
Nanny Viktoria f 1897 12/3, gift med Alfred Nyström i Luleå
Agnes f 1902 19/6, gift med Arvid Öhman i Åkerdal
Agda f 1904 22/3, gift med Emil Stensson
Sivert f 1906 30/1, ogift
Axel f 1908 25/1, gift med Anna Johansson i Älvsbyn
Kerstin f 1911 2/9, gift med Anselm Öberg i Bredsel
Signe Margareta f 1911 2/9, dog ett år gammal

Den tredje och sista av de ursprungliga sökande på Åkerdal var Lars Petter Anton Roos (Rosengren), f 1846 13/7 som son till Johan Andersson och Brita Kristina Larsdotter i Manjärv. Denne kom att uppfostras av modern och styvfadern Johan Johansson Roos i Manjärv, vilka sedan bosatte sig i Rosdal. År 1877 gifte sig Lars Petter Anton med Josefina Dorotea Jonsson, f 1860 11/5, och till en början bodde paret en kortare tid i Rosdal, innan man sedan flyttade till Åkerdal. I familjen föddes barnen:

Josephina Theresia f 1877 15/12
Johan Petter f 1880 7/5
Nils Engelbert f 1882 2/7
Birgitta Elisabeth f 1885 26/2
Hilma Elisabeth f 1887 10/4
Anna Lovisa f 1889 6/9
Hulda Carolina f 1892 26/8

Som tidigare framgått upptogs år 1874 ytterligare en sökande på Åkerdal i kretsen av de ursprungliga tre. Det var Jonas Johansson Björk, f 1838 5/7 som son till Johan Östensson Björk i Brännträsk och gift år 1859 med Magdalena Gustava Nilsdotter, f 1837. Dessa var liksom mannens föräldrar från början bosatta i Brännträsk, innan man år 1892 flyttade till Åkerdal. I familjen fanns då barnen:

Cathrina Maglena f 1861 27/4
Maria Johanna f 1864 2/2
Anna Augusta f 1867 20/1, gift med Carl Emanuel Lundstedt från Brännmark
Jonas Viktor f 1870 20/1, död 1870
Jonas Viktor f 1871, i början på seklet bosatt i Åkerdal
Nils Fredrik f 1873 11/6

Dottern Anna Augusta gifte sig år 1888 med Carl Emanuel Lundstedt, f 1855 21/11 som son till Johan Emanuel Lundstedt och Elsa Maria Johansdotter i Brännmark. Paret bosatte sig i Åkerdal, strax intill den plats där skolan sedan byggdes. Dessa fick barnen Frans Oskar och Elma Augusta, födda 1889 9/5 respektive 1890 19/11. Elma Augusta blev slutligen gift med Frans Johansson i Sörstrand och således mor till Ernst Johansson därstädes.
Carl Emanuel Lundstedts broder Johan August, f 1853 23/8, tog släktnamnet Lundgren och flyttade till Björktorp, helt nära Holmsel. Han gifte sig år 1886 med Johanna Westerlund, f 1863 14/11. Johanna avled emellertid året därpå, varefter Johan August gifte om sig med Maria Lovisa Carlsdotter, f 1863 23/5 som dotter till Carl Johan Carlsson och Augustina Fredrika Andersdotter i Hällan. I de båda äktenskapen föddes följande barn:

Maria Elisabeth f 1887 1/3, gift med Johan Olsson i Södra Storfors
Johan Arvid f 1889 30/8, ogift
Carl Arthur f 1892 31/3, ogift
August (Agge) f 1895 17/5, gift med Elin Karlsson från Stockfors
Hanna Margareta f 1897, död vid sexton års ålder
Fritz Axel f 1900 3/8, emigrerade till USA

Lappmannen Johan Pålsson, tidigare omtalad som bosatt i Långträsk, Finnäset, Bredsel och Norra Storfors, har med all sannolikhet även varit bosatt i Södra Storfors, eller närmare bestämt i Åkerdal. Denne som hade renskötsel till yrke, förekommer i 1874-83 års husförhörsprotokoll som nybyggare på bägge dessa platser, dock tillsammans med hustru och svärfar på den sistnämnda, varför det kan tagas till intäkt att Åkerdal var den plats där han verkligen bodde. Boplatsen har inte med säkerhet kunnat fastställas, men en trolig plats är det på topografiska kartan angivna "lappviste", alldeles i närheten av där Israel Grankvist bodde. Där vet man att släkten Pont har bott. Detta namn är troligen en förkortning av Pantsi, Ponjas eller Pondja, alla kända samiska namn. För vidare information om Johan Pålsson se avsnittet om Vitberget, dit han sedan flyttade och slutligen kom att sluta sina dagar.

Sörstrand
Samtidigt med Åkerdal tillkom Sörstrands krononybygge. År 1875 inlämnade Johan August Johansson i Bredsel en ansökan om att på kronoöverloppsmarken mellan Trångforsen och Södra Storfors område få anlägga ett nybygge. Bostadsställe, åkerjord och lindmark skulle han vid en blivande syn utvisa. Dessutom önskade han ett utskifte vid Stora Bergsträsket, samt tillstånd att få gräva ut denna sjö.
I samband med avvittringen år 1876 upprättades förslag till mantal, område, frihetsår och ränta för Sörstrands krononybygge. Därav framgår att området föreslogs till 1/8 mantal, fördelat på tre skiften med fyrtiofem års frihet från skatt och ränta.
Johan August Johansson, f 1853 15/6 som son till Johan Andersson och Anna Lisa Jonsdotter i Brännträsk, flyttade tillsammans med föräldrarna till Bredsel någon gång omkring 1870. Efter faderns död 1875 flyttade familjen till Åkermark, där sedan Johan August kom att nämnas som nybyggare. År 1878 gifte han sig med Emma Lovisa Carlsdotter, f 1857 27/4 i Nedre Tväråsel, men det skulle dröja ända till sekelskiftet innan de flyttade till Sörstrand. Där kom de att bosätta sig strax väster om nuvarande Sörstrands Snickeri. I familjen, där hustrun var kusin med den tidigare avlidne svärfadern, föddes följande barn:

Emma Augusta f 1881 10/7, blind
Svea Maria f 1886 12/1, död ung
Frans August f 1888 25/9, gift med Elma Lundstedt och Elma Lundgren
Anna Amalia f 1890 29/12, gift med Oskar Mikaelsson i Rödingsträsk
Ernst Arvid f 1893 6/12, dog 20 år gammal

År 1879 lyckades Carl Gustaf Andersson, f 1856 10/5 som son till Anders Nilsson Dahl och Maria Kristina Johansdotter i Brännträsk, för 20 kr få köpa rätten till 1/64 mantal av Sörstrands krononybygge. Denne var nämligen gift med Emma Augusta Johansdotter, f 1860 11/5 som dotter till Johan Andersson och Anna Lisa Jonsdotter i Brännträsk. Hustrun var med andra ord syster till Johan August Johansson, förste rättsinnehavare till nybygget. Paret flyttade till Sörstrand någon gång omkring 1880 och bosatte sig på en plats belägen ungefär mitt mellan nuvarande landsvägen och Pite älv. Som granne i väster fick de sedan familjen Lundkvist och i öster familjen Nyberg. Äktenskapet som var ett kusingifte, resulterade i en stor barnaskara, vilka voro följande:

Carl Johan Edvard f 1881 4/4, gift med Emmy Öberg i Norra Storfors
Emeli Elisabeth f 1883 14/8, gift med Gustaf Nyberg i Vitberget
Ernst Algot f 1887 2/3, gift med Ameli Steen och Svea Johansson
Gustaf Robert f 1889 5/9, död 1891
Arvid Gotthard f 1892 5/9, gift med Alma Viktoria Stenberg
Evelina f 1894 1/10, gift med Karl Eklund, emigrerade till Canada
Alvina f 1897 4/3, gift med Einar Sjögren i Stentorp
Knut Adrian f 1897 4/3, gift med Lydia Holmberg
Frida f 1899 8/4, gift med Karl Nilsson i Högberget
Axel Herman Sigmund f 1901 6/5, död ogift 1957
Sven Ludvig f 1906 6/5, död 1969

Ytterligare en syster till Johan August Johansson kom att bli bosatt i Sörstrand. Det var Katarina Magdalena Johansdotter, f 1869 15/5 som dotter till Johan Andersson och Anna Lisa Jonsdotter i Brännträsk, vilken år 1887 gifte sig med Johan August Lundkvist, f 1866 22/8. Familjen som kom att bo grannar med hustruns broder, hade följande barn:

Hulda Maria f 1889 22/1, bosatt i Malmberget
Hanna Catharina f 1891 18/7, gift med Nils Petter Renberg
Johan Helmer f 1893 5/4, gift med Magda Karlsson
Frans Oskar f 1896 9/5, död 1919
Beda Lovisa f 1898 22/9, gift med Johan Arvid Steen i Rosdal
Märta Magdalena f 1901, död 1915
Edla Maria f 1901, död 1916
Emma Josefina f 1903 2/10, gift med Harald Nilsson i Vitberget
Karl Joel f 1906, död ett år gammal
Karl Ivar f 1908 7/5, gift med Anna Grönlund från Korsträsk

Sonen Karl Ivar Lundkvist drev tillsammans med sin hustru Anna en snickerirörelse på hemstället i Sörstrand fram till sin död år 1974. Han vitsordas som en skicklig yrkesman. Snickeriet övertogs sedan av Ingvar Wikstén i Vidsel.
Andra bosatta i Sörstrand var inhysesmannen Johan Erik Magnus Nyberg, f 1848 1/3 i Hortlax, och hans hustru Anna Magdalena Sundman, f 1854 27/4 som dotter till Gustav Johan Sundman och Maria Johansdotter i Åkerdal. Mannen förde före giftermålet år 1877 en ambulerande tillvaro mellan byarna Norra Storfors, Åkerdal och Sörstrand, dock vet man att familjen efter detta bosatte sig i Sörstrand, på en plats som på den ekonomiska kartan kallas "Nitebo". I familjen föddes barnen:

Anna Lovisa f 1879 9/1, gift med Anders Lidström i Norra Byn
Maria Johanna f 1884 20/7, gift tvenne gånger i Tvärån
Erik Anton f 1890 8/8, gift med Elida Wikberg från Västerbotten

I Sörstrand fanns förutom tidigare nämnda snickerifabrik, även ett cementgjuteri under åren 1951-69, vilket drevs av bröderna Lindroth i Vidsel. Melker Lindroth hade också en liten lanthandelsfilial i byn under tiden 1938-62.

Bild av en grupp Sörstrandsbor

Forts kapitel 2.5

Åter sida 1